Toyooka – storkstaden

 

 

Jag stiger av tåget i den lilla staden Toyooka i östra Japan. Regnet strilar ner men det är inte speciellt kallt trots att det bara är den 2:a april. Det första som välkomnar mig är en vacker skylt med en orientalisk vit stork (Ciconia boyciana), och ännu en, och överallt! staden har verkligen tagit till sig denna vackra men ack så sällsynta art och räddat den tillbaka från utrotning. I alla sammanhang visar staden att den är storkstaden, på hemsidor, i turistbroschyrer, på flertalet lokala produkter, överallt syns storken. Stan har till och med byggt en fantastisk uppfödnings och besöksanläggning utanför staden och det är dit jag är på väg. En bussresa på 15 minuter så är jag ute på landsbygden och framme vid den stora anläggningen. Som på alla turistmål kantas parkeringen av souvenirbutiker och små restauranger. Varje år kommer närmare en halv miljon besökare till ekomuseum stork. Jag går till den stora besöksanläggningen och blir väl omhändertagen även om ingen kan engelska. Jag blir visad runt, får den ruvande vilda honan visad för mig i tubkikaren och blir placerad i biosalongen där en film på engelska presenterar hela projektet för mig.

02042013-IMG_2553

02042013-IMGP2592

Den orientaliska vita storken liknar vår egen europeiska vita stork men har en svart näbb istället för röd. Under häckningen är näbbroten röd men övriga näbben svart. Benen är röda och teckningen i övrigt som vår stork. De blir ca 1,1 meter höga och har ett vingspann på 2 meter. Vikten blir ofta 4-5 kilogram. Födan i Japan domineras av grodor, fiskar, sniglar och iglar. Normalt äter de ca 500g föda om dagen i fångenskap. De verkar vara stannfåglar men rör sig mot kusterna om vintern blir kallt. Den Kinesiska populationen flyttar vintertid ner till södra Kina och Vietnam.02042013-IMG_2601

 

På 1950 -talet var  den orientaliska vita storken fortfarande relativt talrik i Japan men sedan gick det utför snabbt. 1961 häckade den sista vilda storken i närheten av Toyooka och 1963 startade ett naturvårdsprojekt för att rädda arten. Två individer fångades in för att börja uppfödning. 1971 fångades den sista vilda storken i Japan in för att ingå i avelsarbetet. Men det blev inga ungar trots flera decenniers försök. Alla dog tidigt och det visade sig att de hade för höga halter kvicksilver i sig. Besprutningen av risfälten tog fart på 1960-talet och blev dödsstöten för arten. För att få in nytt friskt blod i uppfödningsverksamheten togs några ryska storkar in och strax vände lyckan.  1989 föds den första ungen i fångenskap efter 24 års försök. Fram till 2005 lyckas man få 100 fåglar till vuxen ålder och beslutar då att börja släppa ut fåglar. De första fem släpps ut detta år och sedan fler åren som följer. Det blir stora festligheter när de första släpps ut och till och med representanter för kejsarfamiljen finns på plats. 2007 lyckas det första vilda paret få fram en unge och det är då 46 år sedan detta sista hände i Japan. De tidigaste utsläppta storkarna har fått radiosändare och flög runt en del i centrala och västra Japan de första åren. Riktigt trevligt var det 2009 när en vild rysk stork hittade hit och bildade par med en utsläppt projektstork.

 

Intill besökshuset finns en voljär där 4-5 projektstorkar finns för beskådande och under mitt besök landade dessutom 7-8 vilda storkar i hägnet och gjorde sällskap med de vingklippta. Runt hägnet satt också 10 grå hägrar och väntade på mat. Hela området är över 40 hektar och består av två små dalgångar med voljärer och risfält som har restaurerats samt en meandrande bäck längs den stora dalgångens kant. Nedanför anläggningen breder en stor dalgång ut sig med omfattande risfält. Projektet har satsat mycket resurser på att återskapa det traditionella kulturlandskapet i kanten av dalgången samt att få risodlarna att övergå till ekologisk odling för att skapa föda åt storkarna. Man har tagit fram en särskild kvalitetstämpel med storklogon som sätts på riset som odlas ekologiskt i området. Odlarna får upp till dubbla priset mot vanligt ris och gör en förtjänst på affären. Idag odlas ca 500 hektar ekologiskt i området. Man har också börjat hålla risfälten under vatten vintertid för att minska behovet av ogräsbekämpning och även ge bättre födoresurs för storkarna under vinterhalvåret.02042013-IMGP2570

I souvenirbutiken finns allt möjligt med storktema att köpa, storkkakor (vanlig souvenir i Japan), storksake, storkvin, storkte, storkgrönsaker, storkfigurer i alla former och material, storktröjor, storkhanddukar och mycket mera. Det är verkligen kul att se hur staden har tagit till sig storken och hur den åter flyger fritt i området kring Toyooka. Idag finns ett 60-tal vilda storkar i Japan och framtiden ser åter ljus ut.

Läs mer:

http://www3.city.toyooka.lg.jp/kounotori/index_e.html02042013-IMGP249802042013-IMGP251502042013-IMG_264202042013-IMG_264102042013-IMG_263602042013-IMG_263402042013-IMG_262902042013-IMG_262502042013-IMG_261402042013-IMG_260202042013-IMG_258802042013-IMG_258702042013-IMG_258502042013-IMG_257002042013-IMG_256802042013-IMG_2560

 
 
 

Comments are closed.