EKID

Konferensdagar i Kongress och kulturcentret i Ålborg den 1-2 oktober

Första dagen samlades de drygt 200 deltagarna i Aalborgsalen på konferenscentret för inledande anförande i plenum klockan 9:00. Moderatorn Katrina Sichel är en mycket energisk engelska som med stor sannolikhet har latinskt påbrå. Möbleringen var rundabord som inbjöd till att hälsa på bordsgrannar och utbyta uppgifter om land och arbetsuppgifter. I hallen intill fanns ett 10-tal utställare med intressanta budskap som gav anledning till samtal. En stor foaje var fika och lunchplats kring ett 50-tal ståbord.

ICLEI

Det är den 10:de europeiska konferensen som ICLEI anordnar men den tredje stora konferensen i Ålborg. 1994 togs Ålborgdeklarationen, 2004 Ålborg överenskommelsen och nu 2024 Ålborg
ICLEI har som syfte att skapa en klimatneutral framtid på demokratiska grunder. Över 2500 stöder är med i arbetet runt om i världen. Städer som går före i kampen mot klimatförändringar och hållbar utveckling.

Inledande anföranden

Första föredraget hölls av Sandrine Dixson Decléve som är Co-president i Romklubben. Det är nu 52 år sedan Romklubben presenterade ”tillväxtens gränser” och till 50- årsjubileet gav Romklubben ut ”Earth for all”. Hon myntade begreppet ”polinators of an alternative future” med hänvisning till konferensen som många sedan tog upp i sina tal. Hon framförde en kraftig kritik mot rådande system och visade hur det globala vlbefinnandet håller på att minska. Samtidigt vill 68% av invånarna i G20 att ekonomin ska främja välbefinnande. De rikaste 10% av befolkningen på jorden står för 49% av klimatpåverkan. Detta är elefanten i rummet, och bidrar till bristen på åtgärder. Om temperaturen ökar med 3 grader så kommer GDP att minska med 10% är prognosen. Hon visade på en rad 21:a århundradets alternativa ekonomier som postgrowth, dougnut economics, green growth, mission economics, wellbeing economics, beyond GDP etc. Vi behöver ett systemskifte med en agenda för välbefinnande innanför planetens gränser. Endast 2-4% av den globala inkomster skulle behövas för att nå en bättre framtid. Ojämlikhet och hållbarhet hänger ihop. Ojämnlikhet minskar förtroendet. Hon hänvisade till en undersökning (EPI 2022) som visar att CEO lönerna har ökat med 1460% medan lönerna för medarbetarna baraökat 18,1% vilket till stor del ätits upp av inflationen. Detta medför ett minskat förtroende för det ekonomiska systemet. Det behövs ett stort språng för att minska den sociala spänningen till 2030. Enligt tidigare nämnd undersökning av G20 länderna känner 69% av befolkningen till tipping points för jordens biosfär och vill ha åtgärder. Slutordet var ”start taxing where it is needed”.

Därefter hade moderatorn ett samtal med Katrin Stjernfeldt Jammeh som är borgmästare i Malml, Omar Ugurdan från Istanbul, Karen Van Dantzig från Tyskland och Dana Eletherladu från EU. Bland annat nämndes att 80% av de investeringar som behövs för den gröna omställningen kommer från privata investerare. Det blev inte så mycket att notera av de rätt ytliga samtalen.

Cohensive transition 11:00-12:30

Under rubriken Deep dive 3 samtalade Katrin Stjernfeldt Jammeh, Chantal Zeegers vice borgmästare i Rotterdam, Maria Nikolopoulou från EESC och Nina Klein från EKOLISE samtalade om omställningen. Bland annat togs upp att 55% av de investeringar som behövs för en grön omställning troligen kommer från privatpersoner och mindre föredragare och fastighetsägare för att bland annat spara energi, renovera byggnader etc. Flera av gästerna var oroliga för de populistiska högervindarna som motsätter sig en grön omställning. Det är viktigt att alla får möjligheten att leva hållbart även om alla inte vill. Det är också viktigt att involvera alla så att inte vissa grupper blir offer. Det gäller att ha en inkluderande och meningsfull dialog.

Vi måste vara försiktiga med att moralisera klimatfrågan för mycket. En hel del människor är dessutom inte oroliga. Det gäller att använda argument som går hem till alla, t ex rent badvatten, ren luft, vacker natur etc. Vi får inte använda linjär problemlösning utan holistisk. Vi behöver också se utöver tillväxt, på indivudnivå ser du inte mycket tillväxt, huset är det samma, livet går på likadant, sociala relationer består, närheten till naturen, meningen i livet, en rad viktiga saker har inte med tillväxt att göra. De citerade Klein” People can Imagin the end of earth but not the end of Growth. Samtidigt behöver de fattiga tillväxt. Vi löser inte problemen med gamla metoder utan behöver förändring. Ekonomi är möjliggörare inte ett mål i sig. I nybyggnation i Rotterdam sker alltid 25% för låginkomsttagare (subventionerat), 40% för medelinkomst och övrigt för höginkosttagare.

Climate City Investment Plans: Financing Greener Tomorrow. 14:00-15:30

Denna session gästades av Ovidiv Cimpean från Romänien, Agnes Schönfelder från Mannheim, Wojciech Deska från Europeiska investeringsbanken, Tommaso Buso från Associate at Bankers without Bounderies och Maria Granlund från Turku i Finland. En utgångspunkt var EU:s satsning på klimatkontrakt med 100 städer i Europa. Turku och Mannheim berättade om deras erfarenheter av gröna investeringar och hur det påverkat organisationerna. Rumänien har en särskild satsning på de 3 städer som är med i satsningen samt ytterligare 10 städer som de själva stöder. Det finns dock fortfarande en stor brist på investeringar för att nå en total grön omställning. Den privata sektorn måste också involveras för att nå målen. I Mannheim skapades ett strategiskt grönt team under borgmästaren efter klimatavtalet.

Ålborg conditions 16:00-17:15 i plenum

Moderatorn Katrina pratade med Ålborgs borgmästare Lasse Friman Jensen, Gino van Begin som är Generalsekreterare i ICLEI, Pernilla Bodin som är borgmästare i Växjö och regionalt ICLEI Europa, Wolfgang Teubner som är regionalt direktör i ICLEI Europa. Philippe Froissard som är chef vid EU:s forsknings och innovation. ICLEI bildades 1994 som en reaktion på Riokonferensen och Agenda 21. Samma år antogs Alborgsdeklarationen. Syftet var att stödja städer i arbetet för en grön omställning. Ålborgs committment var ytterligare ett steg år 2004. Vi får minnas att det var helt andra tider i början av 1990-talet då järnridån fallit och EU höll på att utvidgas. Den lokala nivån har alltid störst förtroende bland befolkningen då den är närmast.

Onsdag 2 oktober Planetary 3 Getting the framework conditions right 09:00-10:30

En barnkör mötte deltagarna utanför entrén tillsammans med motorvägsdemonstranter och en enastående träskulptur som hade workshop (tidigare gjort enorma troll i skogen). I vestibulen var det piano och trumpet och sessionen inleddes med en mycket bra dansk singer song writer som var årets nykomling i dansk musik 2019. Dagens samtal skedde med Laurence Graff från Climate Pact DG Clima på länk, Ovidiu Cimpean state Secretary Romania, Minne Arve som är borgmästare i Turku, Maurizio Carta som är borgmästare i Palermo samt Jakub Maur som är borgmästare i Wroclaw and Samo Peter MEdved som är borgmästare i Maribor i Slovenien.

Ett citat från samtalen var att ”vi kan inte lösa våra barnbarns problem med de metoder som våra farföräldrar använde”. De viktigaste frågorna för städer var enligt Turku Pengar, Finansiering och struktur. Finland har haft ett intressant avtal mellan staten och kommunerna för att hantera infrastruktur, byggnation och markanvändning. Med skifte i regimen har arbetet stannat av. Turku har också haft lokala COP möten med medborgarna och föreningslivet i stadshuset. I Polen är uppvärmning och elektricitet en stor källa till klimatpåverkan. Det blev en lång session med mycket prat och lite verkstad.

Local, regional and national governments together for climate neutral cities 11:00- 12:30
Det var en full sal med 6 bord för 8-9 deltagare som kom för att lyssna på samtal mellan Katrin Stjernfeldt Jammeh, Tue Damsö från CONCITO, Cimpean Ovidiu (är med överallt) från Romänien, Aitor Zulueta från Spanien, Philippe Froissard GD RTD. Bland annat lyftes Sveriges satsning på Viable Cities fram som ett föredöme för hela Europa när det gäller multilevel governes. Andra satsningar är Climate neutral cities, Net Zero Cities, Capacities etc. Även Danmark har bra nätverk mellan lokala och regionala aktörer för att arbeta med klimatfrågan. Här är det 1/3 kommuner, 1/3 regionen och 1/3 Real Dania som finansierar samarbetet. Det pratades mycket om Simplicification när det gällde EU:s arbetssätt. Även Spanien har satsning på klimatavtal i Cities 2030 med bland annat de 7 städer som är med i de 100 Europeiska. Vitoria var representerade i samtalen. Finland har ett avtal mellan nio stöder och staten enligt tidigare nämnt arbete med transporter, byggnation och markanvändning.

Powering renowable energy solutions through circular strategies. 14:00-15:30

Det var bara 13 deltagare som ökade till 18 efter en stund i den stora salen och 6 personer som arrangerade. Pernilla från Växjö, Lukas Slott rån Amsterdam och Manfred Speisberger från Österrike diskuterade utmaningar för cirkulär materialanvändning för vind och solkraft. Från EEA kom en videohälsning från Daniel Montana. Det sker en kraftig ökning av materialbehovet för solpaneler, vindkraftverk och energilagring som kommer att bli ett stort problem om inte återanvändning och återvinning tar fart. Det viktigaste är att förlänga livslängden på anläggningarna. Den snabba teknikutvecklingen gör att många byter solpaneler redan efter några år då investeringen är hemräknad. Växjö använder upphandling som ett viktigt redskap för cirkulär ekonomi. Det finns oro för bly, PFAS och andra farliga material i förnyelsebara energianläggningar. I Holland försöker man få solpaneler att stanna på taken så länge som möjligt genom att byta ut olika komponenter. I Amsterdam finns det stöd från staden för att förlänga livet på solpaneler. Det sker dock en mycket snabb utveckling på PVD och det behövs test för att godkänna återanvändning av anläggningar. Holland har börjat att klassa anläggningar i A-D där A är bästa klimatnytta och C sämst medan D är standard från Kina. Genom att ställa krav kan de Europeiska tillverkarna gynnas genom bättre kvalitet. Amsterdam har stöd för att gynna de högre klasserna. Det finns också en stor risk vid demontering för skador och defekter. Att skapa en cirkulär ekonomi kommer att kräva 40% mer lagerutrymme än i linjära system.

Final planetary Urban narrativs unleashed 16:00-17:15

Moderatorn Katrina samtalade med borgmästaren i Mannheim Diana Pretzell och borgmästaren i Tirana Frida Pashako samt ungdomsrådet för klimatets Bjarke Björch Haderup (som hade gjort sin examen från Lunds universitet nyligen). Diana berättade med bilder om BUGA trädgårdsmässa i Mannheim år 2023 som blev en stor succe men som hade en hel del kritik i början och godkändes först efter en folkomröstning med 51%. Det blev en investering med 145 miljoner Euro där 82 var stöd. Mässan fick 2,2 miljoner besökare under 178 dagar med 104 hektar utställning. I Tirana satsade Frida på barnen med nya skolor och medborgarhus samt daghem och offentliga platser som blivit ett sätt att åter engagera medborgarna som förlorat en del av samhörigheten efter kommunisttiden. Bjarne berättade om ungdomsrådets arbete med klimatet och därefter kom två representanter från Ålborgs ungdomsråd och berättade om sitt arbete i staden. Som vanligt drog programmet över tiden innan det var dags att gå ut och lyssna på fin musik med Mette som inledde dagen. Konferensen bjöd på dricka och vi var ett 70-tal personer som lyssnade och pratade. 18:30 har jag samtalet med en dam från Formas en stund och beger mig till hotellet för att lämna ryggsäcken och sedan gå till Freddys för middag. Vi hade först betalat in en summa på 195 DKK för middagen men den betalades tillbaka och vi skulle beställa via menyn. När jag kommer dit 19:00 är det ingen där och inte heller 19:30. Jag tänker beställa men någon har ringt och sagt att de kommer om 5 minuter. Åtta platser var bokade men snart kommer det närmare 20 personer och restaurangen stänger dessutom redan klockan 20:00! Vilken dålig planering.