Det är alltid spännande att botanisera i den enorma bokhandeln Maruzen i centrala Kyoto. Den engelska avdelningen är fem långa gångar med hyllor på båda sidor och enbart miljölittteratur täcker en hel hylla. Där hittade jag boken More and more and more av den franske historikern Jean-Baptiste Fressoz. Det är en mycket intressant genomgång av västvärldens energihistoria med fokus på begreppet energitransaktion. Författaren vill slå hål på myten att olika energityper har avlöst varandra. Trä har ersatts av kol som ersatts av olja som kommer att ersättas av kärnkraft och eller förnyelsebart. Så är det inte utan trä, kol och olja är sammanflätade och förbrukas alla mer än någonsin. Kol förutsatte stora mängder trä för gruvgångar liksom olja för tunnor och borrtorn. Olja och kol är också förutsättning för industrijord- och skogsbruk. Materialanvändningen ökar ständigt och driver en ökad användning av fossila bränslen. Produkterna blir allt mer komplexa och en mobiltelefon innehåller mer än hälften av alla ämnen på det periodiska systemet. Hur ska dessa kunna återvinnas? Det är en pessimistisk beskrivning av hur fossil och kärnkraftsintressen drivit en tes om transformation och fördröjning för att inte behöva minska fossilberoendet. Amerikansk politik har varit att klimatanpassa och inte klimatåtgärda. De utgår från att tre grader blir billigare att anpassa än att undvika. Enligt författaren kommer en omställning till förnyelsebart att i sig själv bidra till katastrofala följder om inte energianvändningen minskar. Den gröna omställningen är en illusion. Inget tyder på att allt inte går åt helvete.
