Måndag den 23 september 2024
Själva konferensen i Beatrix teater och konferensbyggnad varade i två dagar den 24-25 september med mycket intensivt schema. Båda dagarna började med gemensam samling i stora teatersalen för att sedan följas av fem timmespass med 6-10 olika parallella pass med olika föredrag och workshops. Det fanns dessutom flera kortare exkursioner och guidningar samtidigt. Det var mycket svårt att välja pass och andra dagen gick jag främst på ”keynote” föredragen i största salen med de mest kända namnen. Pauser tillbringades i den stora foajén framför stora teatersalen där det bjöds på fika och lunch med dryck. Två bokhandlare fanns på plats och sålde böcker samt erbjud föredragshållare att signera böcker. Totalt var det 60 länder representerade med cirka 300 deltagare från hela värden. Konferensen bestod egentligen av två med World Urban Park Organisation och IFME (international federation of Municial Engeneering) där Sveriges Stadsbyggare är medlem och som gett mig ett stipendium på 10 000 kr för att kunna delta. Hade jag vetat att det skulle bli dubbelt så dyrt än stipendiet hade jag troligen inte ansökt. Ytterligare en arrangör var IAPH som är företräder hortokulturella företag i världen. Vi var fem personer från Sveriges Stadsbyggare, jag och Amy från Treeline som fått stipendium samt Johan som representerade Göteborg som vann pris för bästa stadsbyggnadsprojekt med hamnområdet Älvstranden. Dessutom var ordförande Tommy och förre ordförande Jan G med (samt fru). De båda senare som representanter i IFME.
Välkomstbankett i stadshuset
På kvällen den 23 september bjöd Utrechts stad in till välkomstbankett i rådhuset med mingel. Borgmästaren hälsade välkomna och sedan var det upp till vara och en att mingla. Jag lyckades prata med en hel del personer från Sverige, Turkiet, Danmark, Finland och Holland. Olov från Malmö skulle egentligen hållit ett föredrag och var inbjuden som föredragshållare men tydligen hade programmet blivit för omfattande och föredraget var inställt men inte resan. Rådhuset var gammalt men hade delvis inretts i modernare stil.
Tisdagen den 24 september
Öppningscermonin skedde i stora teatern med en vetenskapsjournalist som moderator. Hon bjöd in fem gäster med olika teman för samtal. Först ut var professorn och trafikforskaren Marco de Brömmelstroet som bland annat berättade att halva Utrechts befolkning saknar bil! Andra gäst var Dafne Snippers som tidigare varit världsmästare på 200 meter men nu arbetade för hälsofrämjande arbete. John Koomen var ordförande för RAG som är ett företag som jobbar med trädgård och landskap. Avslutningsvis kom Susanne Schilder som är borgmästare i Utrecht. Under de fyra dagarna ordnas 200 aktiviteter med 400 föredragshållare.
The obvious and curious benefits of becoming a green city
Det första föredraget som jag gick på var inte riktigt vad jag förväntade mig. Rubriken föranledde mig att tro det skulle bli en presentation av de gröna fördelarna men det visade sig vara AIPH som gjorde reklam för sin verksamhet och sina priser som delades ut under middagen på onsdagskvällen. Det var dock imponerande vilken omfattande verksamhet som organisationen har och även de rapporter för stöd i hållbar grön utveckling som tagits fram. Bland annat berättade de om WEFs rapport om att hälften av den globala GDP (44 trillioner dollar) beror på naturen. Den gröna omställningen behöver hortikulturell kunskap och växtmaterial vilket kommer att gynna AIPHs medlemmar. Organisationen anordnar även stora globala trädgårdsutställningar som de berättade om. De måste omfatta minst 25 hektar och ansökan behöver ske 3-10 år i förväg. Nästa blir i Yokohama år 2027. En inbjuden landskapsarkitekt Judith van der Poel berättade om de Holländska trädgårdsutställningarna som anordnas vart 10:e år och som skapat viktiga parker för framtiden runt om i Holland. År 2022 var den i Floriade i Amsterdam.
Accelerating Nature Inclusive Urban Development
Efter lunch var jag på ett föredrag av Joyce Zwartkruis och Noortje Pellens som utgick från ett forskningsprojekt 2022-2024 som studerat hinder och möjligheter med naturlika lösningar. De såg hinder i form av bilberoende, städmani, finansiering, fragmentation, kunskapsbrist och brist på plats. Möjligheterna fanns i socialt egagemang, mångfunktionalitet, skalbarhet, utrymme för experimentering samt policy och regulering som drivkraft.
How the 3 + 30 + 300 rule for greener and healthier cities is conquering the world
Cecil C Komijnendijk gjorde en skicklig kavalkad kring tankarna bakom konceptet samt hur det erövrat världen på bara tre år. Cecil har jag träffat på några konferenser kring år 2010 då han hade en professur på SLU Alnarp. Idag har 75% av kommunerna i Holland och 50% av kommunerna i Sverige med konceptet i sina strategiska dokument. Hälften av alla trädgårdsägare i Holland har upplevt värmestress under de senaste åren. Eus lagstiftning kräver minst 10% krontäckning! Han var också inspirerad av Nadine Galle som skrivet ”The Nature of our Cities” (höll föredrag andra dagen). Cecil visade siffror på att alla kommuner i Sverige förlorat grönytor under de senaste åren. Flera forskningsrapporter visar på en brytpunkt kring 30% krontäckning när det gäller dämpning av värmeböljor. För tidig död vid värmeböljor står för 4% av dödsfallen sommartid i Europa. 30% krontäckning minskar dödsrisken med 33%. Det är dessutom viktigt att grönskan finns nära människor för att få effekt på hälsan. Malmö har med konceptet i sin översiktsplan. Krontäckningen varier i staden från 8% i gamla stan med möjlighet att öka till 19%. I Östra Sorgenfri är krontäckningen 13% med möjlighet att öka till 27%. Cecil berättade att det är relativt lätt att analyser antal träd 25 meter från bostaden i GIS. Han hänvisade till boken ”Rethinking Urban Green Space”.
Eyes on the Square
Sista passet för måndagen var jag intresserad av torgets betydelse och gick till ett föredrag med endast 12 åhörare, en moderator och två föredragshållare. De två forskarna Anna Viola Epping och Joe Coing hade varit med i ett forskningsprogram som utvärderade offentliga platsers betydelse före och efter omgestaltning. De visade en film om de olika platserna med intervjuer av personer. Det var ganska basic och jag kände en viss besvikelse efter första dagens konferens.
Street food
Efter konferensen var deltagarna inbjudna till fest i en trevlig halvprivat park i gamla staden. Jag gick från konferensen direkt till platsen och det regnade kraftigt med kraftig vind vilket gjorde mig ganska blöt då jag kom fram. Det fanns dessutom bara några få parasoll som vi tidiga besökare kunde skyla under. Jag hade paraply men det hjälper inte mycket då det blåser. Vid ingången fick vi en påse med sju platspoletter där två var för mat och fem för dryck. Efterhand fylldes det på med gäster och det blev långa köer till de två streetfood vagnarna och till baren. Borgmästaren hälsade välkomna i regnet som lättade efterhand. Jag blev lite utanför efter att ha pratat med en man från Nya Zeeland och åt en vegosallad. Plötsligt kände jag något hårt i sallanden och spottade ut. Det visade sig vara en stor del av en visdomstand som jag bitit av. Lusten för att fortsätta tog slut och jag gav mina kvarvarande poletter till Henrik Waldenstam (nationalstadsparken Djurgården) som precis kom till festen. Jag gick tillbaka till konferensen och tog cykeln till hotellet för en tidig kväll i säng.
Onsdagen den 25 september
Dagen inleddes med gemensam samling i stora teatern. Moderatorn hade nya gäster, bland annat Kings commissionar for the province of Utrecht, Sanne Hiertjes vice ordförande för IFME, Sayne Miller ordförande för Urban Parks och Tim Briercliffe genaralsekreterare för AIPH. Moderatorn var bra men samtalen gav inte så mycket.
Urban Green Revolution
I Keynote salen höll Siew-Leng Fun, som är chefsarkitekt i Singapore, ett inspirerande föredrag om den gröna utvecklingen i stadslandet. Singapore är bara 43 x 23 km vilket innebär att Holland är 58 gånger större! Ändå bor här 6 miljoner invånare! Eftersom det är en ö behöver allt finnas för att försörja befolkningen. Utvecklingen har gått från ”Garden City” till ”City in the Garden” till ”City in Nature”. När britterna grundade kolonin 1819 var det främst regnskog på platsen. Redan år 1900 hade nästan all skog avverkats och odlats upp eller bebyggts. På 1960-talet var föroreningarna stora från bebyggelse och industri. Konceptet Garden City föddes och drevs hårt av presidenten med gott resultat. Bland annat den vackra trädklädda vägen från flygplatsen skapades vid denna tid. 1998 blev inriktningen City in Garden då man ville skapa än mer grönska. Sedan 1921 är målet City in nature där gröna korridorer skapas för att binda ihop den kvarvarande naturen. Nästan 30% av landet är nu grönt med 370 km gröna korritorer. Tidigare hårda tekniska lösningar håller på att ersättas av mjuka naturlika. Bland annat har en nedlagd järnväg blivit en viktig grön korridor över hela ön. Alla gator har som mål att få träd som skuggar. När nya kvarter byggs har de alla en grön buffertzon mot grannen där träd ska planteras. Sedan 2010 har 2 miljoner träd planterats. Man har också skapat många odlingsgemenskapet. Kraven är höga på nybyggnation där 100% ska vara grönt! Detta sker genom att skapa grönska på tak, väggar och balkonger. Fun visade flera exempel där det skapats gröna terrasser mellan våningssegment på höghus. Växtligheten minskar behovet av kylning av byggnaderna. Staden har också varit återhållsamma vid nya exploateringar och skapat stora parkområden på de mest atraktiva platserna. Hon visade även hur staden har skapat en stor sötvattensreservoar i centrala staden genom slussar mot havet. (173 heltar). Staden har strikta mål för dagvattenhantering, grönytor och skugga för att mildra värmeböljor. Staten äger 80% av marken men säljer byggrätter till privata exploatörer som dock inte äger marken utan hyr på 30-99 år. Därefter kan staden återanvända marken om de vill.
Ben Wilson
Historikern Ben Wilson har skrivet uppmärksammade böcker som Metripolis och Urban Djungle (som jag köpte). Han började med att berätta om Colloseum som var en vildvuxen plats under 1000 år fram till 1870-talet då det blev rensat från ”ogräs”. Han berättade även om ett rättsfall i USA där en tomtägare blev stämd för att ha en för vild trädgård. Detta har styrt mycket av likriktningen med kortklippta gräsmattor i Amerikanska förorter och villaområden. Han vill sprida kunskap om att i äldre tider var stöder fulla av natur och det är en ganska sen företeelse att naturen rensas bort och exploateras. Ett annat exempel var hedar runt London som arbetarna protesterade när de skulle exploateras. Det skedde en kulturell förflyttning från semivilt till kontrollerad natur. Ett modern exempel var soptippen i New York som utvecklats till ett fantastiskt naturområde. Västberlin blev utan landsbygd och några botanister började studera urban natur på 1970-talet vilket var början till urbana naturstudier. Staden är inte förstörd natur utan har en egen natur som skapats utifrån de speciella förutsättningarna. Men det viktigaste budskapet från Ben var att vi måste förvilda oss själva innan vi kan förvilda staden och landskapet.
Public Green Space for All
Lilli Licken från Wien berättade om arbetet med att utveckla de gröna kvaliteterna i Wien. Staden har 2,7 miljoner invånare och hade redan 2 miljoner år 1900 (då på mindre yta). Hon visade bland annat miniparker på tidigare gatuparkeringar, tillfälliga bassänger i staden, sommargator, svampstäder (Spongecities), etc. Hon visade också en kul film när en grupp aktivister samlade in frisk luft i utkanten av staden och bar den i stora platssäckar in till stationsområdet för att symboliskt släppa ut den i ett utvecklingsprojekt. I österrike finns en biljett för 10 000 kr som gäller på all kollektivtrafik i hela landet ett år!
Effektiveness of Nature Based Solutions for urban climate adaptation
Reinder Brolsma, Floris Bougaard och Jeroen Kluck från Amsterdams universitet berättade om en sammanställning av ett mycket stort antal naturlika lösningar i stadsmiljö och deras resultat. Framför allt handlade det om dagvattenlösningar. På hemsidan climatescan.org finns över 250 projekt dokumenterade i Holland och många fler från hela världen. Totalt 16 000 projekt och 10 000 besök varje månad. De pratade främst om Bioswale, green roofs och raingardens. De berättade även om climatecafe där engagerade träffas för utvärdering tillsammans. Med dagens hastighet har Holland nått 20% av naturliga dagvattenlösningar år 2050. Ett problem är att tungmetaller samlas i regnträdgårdarna och behöver rensas med jämna mellanrum (översta centimetrarna räcker).
Med krontäckning kan temperaturen sänkas med 10-20 grader i staden. Alla ska ha en sval plats inom 300 meter. 30-40% av gångvägar ska vara skuggade. Det verkar inte spela så stor roll hur tät krontäckningen är utan även glesa kronor har stor effekt på marktemperaturen. Öppna gröna gräsytor har dock inte så stor effekt. Även vattenytor har begränsad effekt vid värmeböljor. Människans komfortemperatur ligger kring 12-22 grader i skuggan.
