I juli 2022 fick Lena Erixon i uppdrag att genomföra en förstudie om nationell fysisk planering. Resultatet presenterades den 29 september 2023. Förstudien är omfattande med 374 sidor där 175 sidor omfattar själva förstudien och resten är bilagor. Bland de respondenter som deltagit i arbetet framfördes en omfattande kritik mot nuvarande situation men även en bred vilja att bidra till förbättringar. Kritiken består bland annat av bristen på nationell samordning och styrning av de nationella intressena i den fysiska planeringen. Sverige har valt en decentraliserad fysisk planering där kommunerna har planmonopol men där staten ska tillvarata nationella intressen, risk och säkerhet samt mellankommunala frågor. Det är denna uppgift som många aktörer anser inte fungerar bra idag. Förstudien föreslår tre saker, dels en ny nationell planeringsnivå, en nationell målbild som ska ge en samlad beskrivning av de nationella prioriteringarna, samt en aktiv förvaltning. ytterligare tre tilläggsförslag innebär regional sektorsplanering för energi, klimatanpassning etc, en process för sekretessbelagda intressen och en förenklad prövning av mindre åtgärder på nationella vägnätet. Den nya nationella målbilden ska presenteras varje mandatperiod som en nationell översiktsplan som därmed inte heller är juridiskt bildande men som ger stöd för länsstyrelsernas utökade mandat att förtydliga avvägningar mellan olika intressen. Riksintressen kommer att finnas kvar i en liknande form men arbetas om och ges nya begrepp och beskrivningar. Det är välbehövliga förslag och inspirerar av hur det fungerar i många av våra grannländer. Förslaget påverkar inte kommunernas planmonopol men ger förhoppningsvis tydligare transparens och förtroende för planeringsprocessen i större komplexa ärenden. Som en statlig utredning är det svårt att ge mer än betyg 3 för läsupplevelsen men det är en tydlig och bra presenterad utredning.
