Den 27-30 juni 2023 ordnade Martin Stoltze en studieresa till Danmark för att besöka några av de mest intressanta naturvårdsprojekten för att återskapa en rik blomsterflora. Martin är från Danmark men har bott i Skåne i 20 år och har guidat danska naturvårdsintresserade i det skånska landskapet vid flera tillfällen. Vi var 11 personer som anmält oss till resan och 10 kunde följa med. Deltagarna hade olika bakgrund med representanter från länsstyrelsen i Skåne, Kronoberg, Lunds kommun, Sveriges botaniska förening, hästspecialist, naturvårdskonsult etc. Vi fick möta några av de mest intressanta personerna i naturvårdsdanmark för att diskutera framgångar och utmaningar. Det blev sex halvdagsbesök på Möön, Knudshoved, Allindelille Fredsskov, Skellerup-Linådalen, Molslaboratoriet och Syddjurs kommun.
Tisdagen den 28 juni åkte en minibuss och en personbil från Skåne till kalkbackarna Hövblege på sydöstra Möön för att tillsammans med Naturstyrelsens Torben Hviid och kommunekolog Carsten Horup Bille vid Vordingsborg kommun får veta mer om genomförd restaurering och kommande restaurering av området. Här finns bland annat ett stort antal orkidéer med till exempel enda lokalen för stornyckel, samt enda lokalen för svartfläckig blåvinge i Danmark. Området betas idag av galloway boskap samt getter året om med lågt betestryck under sommaren. Trots den torra våren och försommaren fanns rikligt med blommande örter. Arbetet har påbörjats med LIFE orchids som innebär att arealen blomsterrika betesmarker nästan fördubblas till 300 hektar och knyter samman de två kärnområdena över privat mark som varit skogsplanterad eller åkermark.
Vi fortsatte sedan till betesmarkerna norr om Mööns klint vid Judelejet. Här var betestrycket på de gamla åkermarkerna och i dalsänkorna hårt i torkan medan backarna och avhägnade partier hade en blomsterrik flora. Bland annat besökte vi slåtterängen med salepsrot och såg både vit- och röd skogslilja, nästrot och fläckblomster. De enorma flerstammiga bokarna på sluttningarna imponerade liksom kalkbranterna mot havet.
Efter att ha övernattat på Pension Elmehöj fortsatte vi på onsdag morgon till Knudshoved Odde där kommunekologen Carsten Horup Bille mötte upp igen tillsammans med Peer Ravn som är naturvårdskonsult men även driver djurhållning med 1500 Galloway nötkreatur och Exmoor ponnies på åretruntbete över 3500 hektar! Den långsmala ön sträcker sig i öst-västlig riktning och ägs av godset intill. Den yttre halvan av halvön har bevarat en enastående biologisk mångfald med flertalet sällsynta groddjur, blomsterprakt och rik insektsfauna. I LIFE-projektet Clima Bombina har den inre delen av halvön restaurerats från åkermark till blomsterrika betesmarker på bara tre år! 9 ton frön har samlats in från artrika strandängar maskinellt och för hand och sedan spritts ut på åkrarna under tre säsonger. Marken plöjdes första året och sedan harvades 7-9 gånger innan ängsfröna spreds på hösten. Dessutom har ett stort antal nya våtmarker anlagts på de högre markerna i östra delen där klockgrodan med flera kan överleva även om havets nivå stiger.
På eftermiddagen besökte vi Allindelille Fredsskov som växer på ett kalkstensblock mitt på Själland där en artrik flora har utvecklats under århundradena. Området var känt bland botaniker redan för 100 år sedan men tilläts växa igen allt mer till skogsmark. Universitetet ägde området till 1990-talet då Naturfredningsforeningens Naturvårdsfond tog över ansvaret. Ideella krafter har röjt i de kvarvarande små gläntorna och infört slåtter för att bevara den rika floran. Bland annat finns här flugblomster som var nere i 10 exemplar år 2010 men har ökat till flera hundra idag. Naturvårdsfonden började sedan utöka slåtterytorna och röja skogen för att få fram en halvöppen miljö på de platser som äldre kartor visade hade varit öppna. Idag finns 3 fållor med åretruntbete av två Galloway och två Exmoor ponnies som håller området öppet och genom vinterbetet har floran återhämtat sig märkbart. Främst är det betet tidig vår som tar bort förna och ger möjlighet för konkurrenssvaga arter att växa och etablera sig. Områden där slåtter bedrivits kontinuerligt i 10 år har inte fått samma positiva utveckling och vinterbetet är betydligt mindre arbetsintensivt. Vi blev guidade av Jimmy Lassen från Naturvårdsfonden och Hans Henrik Bruun vid Köpenhamns universitet och som varit verksam vid Lunds och Stockholms universitet.
Efter besöket i Allindelille Fredsskov åkte vi till Själlands Udde och tog färjan över till Århus för att övernatta i Gjern på B&B. Tordsdag morgon den 29 juni åkte vi en kort sträcka till Skellerup-Linådalen där Peder Bögh Störup mötte oss och guidade under förmiddagen. När hans far som brukat gården gick i pension behöll familjen 27 hektar åkermark och omvandlade dessa till åretruntbete med islandshästar för 20 år sedan. Den snabba kolloniseringen av blomsterrika gräsmarker har varit imponerande och inspirerat många andra naturvårdsprojekt i Danmark. Idag håller Peder på att utvidga betesområdet på granngårdarnas marker till den dubbla arealen. I området fanns små naturbetesrester som varit källa till spridning av många arter. Mest imponerande var friskängarna i dalgången som redan har 1000-tals orkideer och en mycket varierad flora som påminner om marker med lång kontinuitet. Islandshästarna trivs med det magra betet på vintern och har en mycket positiv påverkan på floran. I de sandiga markerna finns flera sandblottor, bland annat på markvägar, där en rad sällsynta bin har boplatser.
På eftermiddagen fortsatte färden till Molslaboratoriet i nationalparken Molsbjergen. Här fick Århus naturhistoriska museum en donation på 130 hektar på 1940-talet som utvecklats till en viktig fältstation för universitetet. Vi tas emot av Morten D D Hansen som är biolog och museumsinspektör och känd från radio och TV samt Rasmus Erjnäs som är seniorforskare vid Århus Universitet. De tar oss med på en vandring över området och berättar om naturens utveckling efter att de införde rewilding år 2016. Då startade de med Galloway nötboskap och exmoor ponnies ca 25 stycken som skulle få beta året runt på 120 hektar och sköta sig i stort sett själva. Djuren ökade till 60 stycken år 2018 då det var väldigt torrt men trots detta klarade sig alla över vintern. 2019 var de 80 stycken men det blev för många och idag håller de cirka 40 djur i området. Hästarna har format 3 flockar med varsin hingst som ledare och övriga hingstar i ungkarsgrupp. Det uppstår en del kamp mellan hingstarna. Området har haft stora problem med harris som dominerar stora arealer på de sandiga backarna. Åretruntbetet har dock glesat ut harriset och begränsat föryngringen dramatiskt. I ett bestånd såg vi korskovall inne i harriset som erbjuder ganska mycket bete då det är utglesat. I området finns 22 referensytor med fyra parceller, en ohävdad, en med sommarbete, en med slåtter och efterbete och en med vinterbete. Redan efter sju år är det tydligt att vinterbete eller åretruntbete ger bäst resultat för floran. En viktig anledning är avbetningen i februari-april men också att det antal som klarar denna period gör att betet blir extensivt under sommaren. Här som i tidigare områden ligger betestrycket kring 0,3 djurenheter per hektar. Framför allt här har det blivit stora konflikter med djurrättsaktivister som anser att det är djurplågeri att hålla djuren ute vintertid. De klipper sönder staket och matar djuren med hö och grönsaker. Alla som vi pratat med menar att djuren mår minst lika bra i det fria som med matning inomhus med kraftfoder och hö. Flera djurhållare har blivit dödshotade och universitetet har stämt aktivister för att skadat forskning motsvarande två miljoner kronor genom matning. Forskarna gör DNA prov på hästspillningen för att få reda på hur kosten ser ut över året och då blir matningen ett sabotage.
På kvällen kom kommunekologen från Syddjurs kommun Lars Dyhrberg Bruun och berättade om ett projekt med restaurering av ett 30-tal mindre betesmarker med åretruntbete. Kommunen erbjöd först en ägare till islandshästar gratis bete och nysatta stängsel och vattentillgång och hon flyttade djuren mellan fem olika betesmarker. Det visade sig vara fördelaktigt för båda och fler djurhållare hörde av sig och blev del av projektet. Huvuddelen av områdena är mellan 1-5 hektar med något upp mot 12 hektar. Resultatet har blivit mycket bra med en snabb återkomst av örtrik flora där det tidigare varit ganska trivial knylhavrevegetation med intensivt får eller nötbete sommartid. Ett par områden betas idag även med getter men nötboskap är svårare vintertid. Vi övernattade på Ebeltoft Park B&B för att nästa morgon den 30 juni ge oss ut med Lars och titta på sex olika betesmarker. Nästan alla dessa var torra sandiga marker som ingår i en mosaik av torra gräsmarker i landskapet där en hel del är ohävdade eller slås mekaniskt kring tätorten. Vinterbetet ger snabbt resultat med minskad förna och etablering samt expansionsmöjligheter för ljuskrävande arter.
Mycket nöjda efter fyra intensiva dagar begav vi oss sedan mot Sverige via färjan till Själlands udde och öresundsbron. Vi fick möjlighet att besöka några av Danmarks mest kända naturområden, träffa pionjärer inom naturvården och se de övertygande resultaten av vinterbete. Vi hade enormt givande diskussioner tillsammans i gruppen och med våra värdar och blev mycket inspirerade av att prova våra kunskaper i det Svenska landskapet.