Samfundet S:T Erik och Appell förlag ger ut en årsbok varje år med olika teman om Stockholm. Temat 2022 var ytterstaden, dess historia och utmaningar. Fjorton författare har återgett sina specialområden som översiktsplanering, trafiklandskap, ABC-staden, skolarkitektur, radhus på 1950-talet, förortens centrum, miljonprogrammet, odling samt ideella krafter i stadsomvandling. Det är en intressant sammanställning av förorternas utveckling och särskilt fäster jag mig vid Henrik Nerlunds arkitekturhistoriska sammanfattning av Årstad med tre förtätningsepoker, konservera, kopiera och konvertera. Konservera var idéen om att hela tiden bygga nya förorter när äldre blivit fullt utbyggda. Kopiera var idéen om att lägga till med samma typ mellan områden, kvarter och byggnader. Konvertera avser nya strukturer som skiljer sig från de funktionsuppdelade förorterna med stråkplanering och nya stadsdelar på gammal industrimark eller grönområden. Kopiera är komplicerat ur kulturhistorisk synvinkel då frimärksplanering riskerar att utarma värden genom ackumulativa tillägg. Konvertera är då mer ärligt och bevarar de goda kvaliteter som finns i många äldre områden och skapar nya strukturer som är läsbara i förhållande till det äldre. Även Elisabeth Lilja har en intressant artikel om segregation och genitrifiering. Under 1980-2000-talet skedde en gentrifiering av centrala Stockholm medan många förorter segregerades. De senaste decennierna har vi sett en ökad gentrifiering av förorter med högre kvalitetet som Enskede och Mälarhöjden samtidigt som segregationen förstärkts. Den unga generationen önskar ett urbant boende och söker sig därför till de lite tätare förorterna skapade innan miljöprogrammet samt till de nya förtätningarna i stråk och på tidigare oexploaterad mark. Människor bor allt mer på åtskilda öar med rörelsemönster som sällan möts. Endast i stadens centrum finns gemensamma mötesplatser. Vart de som har möjlighet att flytta söker sig beror på en komplicerad dynamik av inifrån och utifrånperspektiv och hur media återger områdena. Urbana kvaliteter är särskilt uppskattade och ska då inte de som inte har möjlighet att välja även få samma högt värderade kvaliteter? Detta skulle försvara en omvandling av 60-talets flerbostadsområden till en mer mångfunktionell och urban miljö samtidigt som närheten till grönområden finns kvar. Kanske behövs det inte så mycket för att förändra identitet och mening för de boende.
Boken lånades på stadsbiblioteket i Lund i början av juni 2023 och får en 3:a (av 5) i betyg.
