Under den snabba och omfattande utbyggnaden av Barcelona som skedde under 1800-talet rullades en storslagen kvartersstruktur ut norr om den gamla medeltida stadskärnan. Många hundra åttakantiga kvarter i strikt symetriska mönster sätter prägel på staden. Åttakantigheten skapas genom att kvarterets hörn kapas och skapar de stora korsningarna där idag bilar ofta parkerar runt hela kvarteren med tvärställda bilar i korsningarna.
Många av gatorna är kantade av träd som skapar skugga under varma somamrdagar. Vissa gator är bredare och skapar utrymme för fler trädrader och parkytor mellan vägbanorna. Trots detta har kvartersstrukturen väldigt låg andel friytor för de boende med cirka 1%. Därför började staden för något decennium sedan med försök där nio kvarter omvandlades så att delar av gatorna blev allmän platsmark och flera korsningar blev torg på cirka 2000 kvadratmeter. Biltrafiken enkelriktades och fick passera i kanterna eller tvärs över torgen. Projektet liknar de sommargator som har skapats i Sverige med planteringslådor, bänkar och bord, konstverk och målad markyta. Med dessa åtgärder kommer man upp på 14% grön friyta i kvarteren.
Under åren har detta koncept testats på tre olika delar av staden. Nu pågår en ny stor omvandling som inspirerats av storkvarteren (9 kvarter tillsammans) men istället satsar på gröna stråk som sträcker sig över 10-tals till 20-tals kvarter längs gator där grönska och gång och cykeltrafik prioriteras. Gatan Conte Borelli från Sant Antonio norrut till d´Arago och sedan på tvären längs denna gata håller just nu på att byggas om helt. Under min vandring i det norra området i stadsdelen L´Eixample träffade jag också på en mycket trevlig kvartersträdgård som de boende i området själva tagit hand om och sköter.
