{"id":29873,"date":"2024-09-25T13:42:00","date_gmt":"2024-09-25T11:42:00","guid":{"rendered":"https:\/\/ekid.se\/?p=29873"},"modified":"2025-01-22T10:33:44","modified_gmt":"2025-01-22T08:33:44","slug":"future-green-cities","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ekid.se\/?p=29873","title":{"rendered":"Future Green Cities"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Den nya moderna stationsbyggnaden i Utrecht.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

M\u00e5ndag den 23 september 2024<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lva konferensen i Beatrix teater och konferensbyggnad varade i tv\u00e5 dagar den 24-25 september med mycket intensivt schema. B\u00e5da dagarna b\u00f6rjade med gemensam samling i stora teatersalen f\u00f6r att sedan f\u00f6ljas av fem timmespass med 6-10 olika parallella pass med olika f\u00f6redrag och workshops. Det fanns dessutom flera kortare exkursioner och guidningar samtidigt. Det var mycket sv\u00e5rt att v\u00e4lja pass och andra dagen gick jag fr\u00e4mst p\u00e5 ”keynote” f\u00f6redragen i st\u00f6rsta salen med de mest k\u00e4nda namnen. Pauser tillbringades i den stora foaj\u00e9n framf\u00f6r stora teatersalen d\u00e4r det bj\u00f6ds p\u00e5 fika och lunch med dryck. Tv\u00e5 bokhandlare fanns p\u00e5 plats och s\u00e5lde b\u00f6cker samt erbjud f\u00f6redragsh\u00e5llare att signera b\u00f6cker. Totalt var det 60 l\u00e4nder representerade med cirka 300 deltagare fr\u00e5n hela v\u00e4rden. Konferensen bestod egentligen av tv\u00e5 med World Urban Park Organisation och IFME (international federation of Municial Engeneering) d\u00e4r Sveriges Stadsbyggare \u00e4r medlem och som gett mig ett stipendium p\u00e5 10\u00a0000 kr f\u00f6r att kunna delta. Hade jag vetat att det skulle bli dubbelt s\u00e5 dyrt som stipendiet hade jag troligen inte ans\u00f6kt. Ytterligare en arrang\u00f6r var IAPH som f\u00f6retr\u00e4der hortokulturella f\u00f6retag i v\u00e4rlden. Vi var fem personer fr\u00e5n Sveriges Stadsbyggare, jag och Amy fr\u00e5n Treeline som f\u00e5tt stipendium samt Johan som representerade G\u00f6teborg som vann pris f\u00f6r b\u00e4sta stadsbyggnadsprojekt med hamnomr\u00e5det \u00c4lvstranden. Dessutom var ordf\u00f6rande Tommy och f\u00f6rre ordf\u00f6rande Jan G med (samt fru). De b\u00e5da senare som representanter i IFME.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4lkomstbankett i stadshuset<\/strong><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 kv\u00e4llen den 23 september bj\u00f6d Utrechts stad in till v\u00e4lkomstbankett i r\u00e5dhuset med mingel. Borgm\u00e4staren h\u00e4lsade v\u00e4lkomna och sedan var det upp till vara och en att mingla. Jag lyckades prata med en hel del personer fr\u00e5n Sverige, Turkiet, Danmark, Finland och Holland. Olov fr\u00e5n Malm\u00f6 skulle egentligen h\u00e5llit ett f\u00f6redrag och var inbjuden som f\u00f6redragsh\u00e5llare men tydligen hade programmet blivit f\u00f6r omfattande och f\u00f6redraget var inst\u00e4llt, men inte resan. R\u00e5dhuset var gammalt men hade delvis inretts i modernare stil.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Borgm\u00e4staren i Utrecht h\u00e4lsar v\u00e4lkomna till Future Green Cities i stadshuset p\u00e5 kv\u00e4llen den 23 september.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tisdagen den 24 september<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00d6ppningscermonin skedde i stora teatern med en vetenskapsjournalist som moderator. Hon bj\u00f6d in fem g\u00e4ster med olika teman f\u00f6r samtal. F\u00f6rst ut var professorn och trafikforskaren Marco de Br\u00f6mmelstroet som bland annat ber\u00e4ttade att halva Utrechts befolkning saknar bil! Andra g\u00e4st var Dafne Snippers som tidigare varit v\u00e4rldsm\u00e4stare p\u00e5 200 meter men nu arbetar f\u00f6r h\u00e4lsofr\u00e4mjande \u00e5tg\u00e4rder. John Koomen \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r RAG som \u00e4r ett f\u00f6retag som jobbar med tr\u00e4dg\u00e5rd och landskap. Avslutningsvis kom Susanne Schilder som \u00e4r borgm\u00e4stare i Utrecht. Under de fyra dagarna ordnas 200 aktiviteter med 400 f\u00f6redragsh\u00e5llare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Inledning av konferensen Future Green Cities i Beatrix Gebouw.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

The obvious and curious benefits of becoming a green city<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det f\u00f6rsta f\u00f6redraget som jag gick p\u00e5 var inte riktigt vad jag f\u00f6rv\u00e4ntade mig. Rubriken f\u00f6ranledde mig att tro det skulle bli en presentation av de gr\u00f6na f\u00f6rdelarna men det visade sig vara AIPH som gjorde reklam f\u00f6r sin verksamhet och sina priser som delades ut under middagen p\u00e5 onsdagskv\u00e4llen. Det var dock imponerande vilken omfattande verksamhet som organisationen har och \u00e4ven de rapporter f\u00f6r st\u00f6d i h\u00e5llbar gr\u00f6n utveckling som tagits fram. Bland annat ber\u00e4ttade de om WEFs rapport om att h\u00e4lften av den globala GDP (44 trillioner dollar) beror p\u00e5 naturen. Den gr\u00f6na omst\u00e4llningen beh\u00f6ver hortikulturell kunskap och v\u00e4xtmaterial vilket kommer att gynna AIPHs medlemmar. Organisationen anordnar \u00e4ven stora globala tr\u00e4dg\u00e5rdsutst\u00e4llningar som de ber\u00e4ttade om. De m\u00e5ste omfatta minst 25 hektar och ans\u00f6kan beh\u00f6ver ske 3-10 \u00e5r i f\u00f6rv\u00e4g. N\u00e4sta blir i Yokohama \u00e5r 2027. En inbjuden landskapsarkitekt Judith van der Poel ber\u00e4ttade om de Holl\u00e4ndska tr\u00e4dg\u00e5rdsutst\u00e4llningarna som anordnas vart 10:e \u00e5r och som skapat viktiga parker f\u00f6r framtiden runt om i Holland. \u00c5r 2022 var den i Floriade i Amsterdam.<\/p>\n\n\n\n

Accelerating Nature Inclusive Urban Development<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Efter lunch var jag p\u00e5 ett f\u00f6redrag av Joyce Zwartkruis och Noortje Pellens som utgick fr\u00e5n ett forskningsprojekt 2022-2024 som studerat hinder och m\u00f6jligheter med naturlika l\u00f6sningar. De s\u00e5g hinder i form av bilberoende, st\u00e4dmani, finansiering, fragmentation, kunskapsbrist och brist p\u00e5 plats. M\u00f6jligheterna fanns i socialt egagemang, m\u00e5ngfunktionalitet, skalbarhet, utrymme f\u00f6r experimentering samt policy och regulering som drivkraft.<\/p>\n\n\n\n

How the 3 + 30 + 300 rule for greener and healthier cities is conquering the world<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Cecil C Komijnendijk gjorde en skicklig kavalkad kring tankarna bakom konceptet samt hur det er\u00f6vrat v\u00e4rlden p\u00e5 bara tre \u00e5r. Cecil har jag tr\u00e4ffat p\u00e5 n\u00e5gra konferenser kring \u00e5r 2010 d\u00e5 han hade en professur p\u00e5 SLU Alnarp. Idag har 75% av kommunerna i Holland och 50% av kommunerna i Sverige med konceptet i sina strategiska dokument. H\u00e4lften av alla tr\u00e4dg\u00e5rds\u00e4gare i Holland har upplevt v\u00e4rmestress under de senaste \u00e5ren. Eus lagstiftning kr\u00e4ver minst 10% kront\u00e4ckning! Han var ocks\u00e5 inspirerad av Nadine Galle som skrivet \u201dThe Nature of our Cities\u201d (h\u00f6ll f\u00f6redrag andra dagen). Cecil visade siffror p\u00e5 att alla kommuner i Sverige f\u00f6rlorat gr\u00f6nytor under de senaste \u00e5ren. Flera forskningsrapporter visar p\u00e5 en brytpunkt kring 30% kront\u00e4ckning n\u00e4r det g\u00e4ller d\u00e4mpning av v\u00e4rmeb\u00f6ljor. F\u00f6r tidig d\u00f6d vid v\u00e4rmeb\u00f6ljor st\u00e5r f\u00f6r 4% av d\u00f6dsfallen sommartid i Europa. 30% kront\u00e4ckning minskar d\u00f6dsrisken med 33%. Det \u00e4r dessutom viktigt att gr\u00f6nskan finns n\u00e4ra m\u00e4nniskor f\u00f6r att f\u00e5 effekt p\u00e5 h\u00e4lsan. Malm\u00f6 har med konceptet i sin \u00f6versiktsplan. Kront\u00e4ckningen varier i staden fr\u00e5n 8% i gamla stan med m\u00f6jlighet att \u00f6ka till 19%. I \u00d6stra Sorgenfri \u00e4r kront\u00e4ckningen 13% med m\u00f6jlighet att \u00f6ka till 27%. Cecil ber\u00e4ttade att det \u00e4r relativt l\u00e4tt att analyser antal tr\u00e4d 25 meter fr\u00e5n bostaden i GIS. Han h\u00e4nvisade till boken \u201dRethinking Urban Green Space\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Cecil presenterar konceptet 3-30-300 och dess bakomliggande resonemang.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Eyes on the Square<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sista passet f\u00f6r m\u00e5ndagen var jag intresserad av torgets betydelse och gick till ett f\u00f6redrag med endast 12 \u00e5h\u00f6rare, en moderator och tv\u00e5 f\u00f6redragsh\u00e5llare. De tv\u00e5 forskarna Anna Viola Epping och Joe Coing hade varit med i ett forskningsprogram som utv\u00e4rderade offentliga platsers betydelse f\u00f6re och efter omgestaltning. De visade en film om de olika platserna med intervjuer av personer. Det var ganska basic och jag k\u00e4nde en viss besvikelse efter f\u00f6rsta dagens konferens.<\/p>\n\n\n\n

Street food<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Efter konferensen var deltagarna inbjudna till fest i en trevlig halvprivat park i gamla staden. Jag gick fr\u00e5n konferensen direkt till platsen och det regnade kraftigt med kraftig vind vilket gjorde mig ganska bl\u00f6t d\u00e5 jag kom fram. Det fanns dessutom bara n\u00e5gra f\u00e5 parasoll som vi tidiga bes\u00f6kare kunde skyla under. Jag hade paraply men det hj\u00e4lper inte mycket d\u00e5 det bl\u00e5ser. Vid ing\u00e5ngen fick vi en p\u00e5se med sju platspoletter d\u00e4r tv\u00e5 var f\u00f6r mat och fem f\u00f6r dryck. Efterhand fylldes det p\u00e5 med g\u00e4ster och det blev l\u00e5nga k\u00f6er till de tv\u00e5 streetfood vagnarna och till baren. Borgm\u00e4staren h\u00e4lsade v\u00e4lkomna i regnet som l\u00e4ttade efterhand. Jag blev lite utanf\u00f6r efter att ha pratat med en man fr\u00e5n Nya Zeeland och \u00e5t en vegosallad. Pl\u00f6tsligt k\u00e4nde jag n\u00e5got h\u00e5rt i sallanden och spottade ut. Det visade sig vara en stor del av en visdomstand som jag bitit av. Lusten f\u00f6r att forts\u00e4tta tog slut och jag gav mina kvarvarande poletter till Henrik Waldenstam (nationalstadsparken Djurg\u00e5rden) som precis kom till festen. Jag gick tillbaka till konferensen och tog cykeln till hotellet f\u00f6r en tidig kv\u00e4ll i s\u00e4ng.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Onsdagen den 25 september<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Dagen inleddes med gemensam samling i stora teatern. Moderatorn hade nya g\u00e4ster, bland annat Kings commissionar for the province of Utrecht, Sanne Hiertjes som \u00e4r vice ordf\u00f6rande f\u00f6r IFME, Sayne Miller ordf\u00f6rande f\u00f6r Urban Parks och Tim Briercliffe genaralsekreterare f\u00f6r AIPH. Moderatorn var bra men samtalen gav inte s\u00e5 mycket.<\/p>\n\n\n\n

Urban Green Revolution<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I Keynote salen h\u00f6ll Siew-Leng Fun, som \u00e4r chefsarkitekt i Singapore, ett inspirerande f\u00f6redrag om den gr\u00f6na utvecklingen i stadslandet. Singapore \u00e4r bara 43 x 23 km vilket inneb\u00e4r att Holland \u00e4r 58 g\u00e5nger st\u00f6rre! \u00c4nd\u00e5 bor h\u00e4r 6 miljoner inv\u00e5nare! Eftersom det \u00e4r en \u00f6 beh\u00f6ver allt finnas f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja befolkningen. Utvecklingen har g\u00e5tt fr\u00e5n \u201dGarden City\u201d till \u201dCity in the Garden\u201d till \u201dCity in Nature\u201d. N\u00e4r britterna grundade kolonin 1819 var det fr\u00e4mst regnskog p\u00e5 platsen. Redan \u00e5r 1900 hade n\u00e4stan all skog avverkats och odlats upp eller bebyggts. P\u00e5 1960-talet var f\u00f6roreningarna stora fr\u00e5n bebyggelse och industri. Konceptet Garden City f\u00f6ddes och drevs h\u00e5rt av presidenten med gott resultat. Bland annat den vackra tr\u00e4dkl\u00e4dda v\u00e4gen fr\u00e5n flygplatsen skapades vid denna tid. 1998 blev inriktningen City in Garden d\u00e5 man ville skapa \u00e4n mer gr\u00f6nska. Sedan 1921 \u00e4r m\u00e5let City in nature d\u00e4r gr\u00f6na korridorer skapas f\u00f6r att binda ihop den kvarvarande naturen. N\u00e4stan 30% av landet \u00e4r nu gr\u00f6nt med 370 km gr\u00f6na korritorer. Tidigare h\u00e5rda tekniska l\u00f6sningar h\u00e5ller p\u00e5 att ers\u00e4ttas av mjuka naturlika. Bland annat har en nedlagd j\u00e4rnv\u00e4g blivit en viktig gr\u00f6n korridor \u00f6ver hela \u00f6n. Alla gator har som m\u00e5l att f\u00e5 tr\u00e4d som skuggar. N\u00e4r nya kvarter byggs har de alla en gr\u00f6n buffertzon mot grannen d\u00e4r tr\u00e4d ska planteras. Sedan 2010 har 2 miljoner tr\u00e4d planterats. Man har ocks\u00e5 skapat m\u00e5nga odlingsgemenskapet. Kraven \u00e4r h\u00f6ga p\u00e5 nybyggnation d\u00e4r 100% av den exploaterade ytan ska vara gr\u00f6nt! Detta sker genom att skapa gr\u00f6nska p\u00e5 tak, v\u00e4ggar och balkonger. Fun visade flera exempel d\u00e4r det skapats gr\u00f6na terrasser mellan v\u00e5ningssegment p\u00e5 h\u00f6ghus. V\u00e4xtligheten minskar behovet av kylning av byggnaderna. Staden har ocks\u00e5 varit \u00e5terh\u00e5llsamma vid nya exploateringar och skapat stora parkomr\u00e5den p\u00e5 de mest attraktiva platserna. Hon visade \u00e4ven hur staden har skapat en stor s\u00f6tvattensreservoar i centrala staden genom slussar mot havet. (173 hektar). Staden har strikta m\u00e5l f\u00f6r dagvattenhantering, gr\u00f6nytor och skugga f\u00f6r att mildra v\u00e4rmeb\u00f6ljor. Staten \u00e4ger 80% av marken men s\u00e4ljer byggr\u00e4tter till privata exploat\u00f6rer som dock inte \u00e4ger marken utan hyr p\u00e5 30-99 \u00e5r. D\u00e4refter kan staden \u00e5teranv\u00e4nda marken om de vill.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ben Wilson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Historikern Ben Wilson har skrivet uppm\u00e4rksammade b\u00f6cker som Metripolis och Urban Djungle (som jag k\u00f6pte). Han b\u00f6rjade med att ber\u00e4tta om Colloseum som var en vildvuxen plats under 1000 \u00e5r fram till 1870-talet d\u00e5 det blev rensat fr\u00e5n \u201dogr\u00e4s\u201d. Han ber\u00e4ttade \u00e4ven om ett r\u00e4ttsfall i USA d\u00e4r en tomt\u00e4gare blev st\u00e4md f\u00f6r att ha en f\u00f6r vild tr\u00e4dg\u00e5rd. Detta har styrt mycket av likriktningen med kortklippta gr\u00e4smattor i Amerikanska f\u00f6rorter och villaomr\u00e5den. Han vill sprida kunskap om att i \u00e4ldre tider var st\u00f6der fulla av natur och det \u00e4r en ganska sen f\u00f6reteelse att naturen rensas bort och exploateras. Ett annat exempel var hedar runt London d\u00e4r arbetarna protesterade n\u00e4r de skulle exploateras. Det skedde en kulturell f\u00f6rflyttning fr\u00e5n semivilt till kontrollerad natur. Ett modern exempel var soptippen i New York som utvecklats till ett fantastiskt naturomr\u00e5de. V\u00e4stberlin blev utan landsbygd och n\u00e5gra botanister b\u00f6rjade studera urban natur p\u00e5 1970-talet vilket var b\u00f6rjan till urbana naturstudier. Staden \u00e4r inte f\u00f6rst\u00f6rd natur utan har en egen natur som skapats utifr\u00e5n de speciella f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Men det viktigaste budskapet fr\u00e5n Ben var att vi m\u00e5ste f\u00f6rvilda oss sj\u00e4lva innan vi kan f\u00f6rvilda staden och landskapet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Public Green Space for All<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Lilli Licken fr\u00e5n Wien ber\u00e4ttade om arbetet med att utveckla de gr\u00f6na kvaliteterna i Wien. Staden har 2,7 miljoner inv\u00e5nare och hade redan 2 miljoner \u00e5r 1900 (d\u00e5 p\u00e5 mindre yta). Hon visade bland annat miniparker p\u00e5 tidigare gatuparkeringar, tillf\u00e4lliga bass\u00e4nger i staden, sommargator, svampst\u00e4der (Spongecities), etc. Hon visade ocks\u00e5 en kul film n\u00e4r en grupp aktivister samlade in frisk luft i utkanten av staden och bar den i stora platss\u00e4ckar in till stationsomr\u00e5det f\u00f6r att symboliskt sl\u00e4ppa ut den i ett utvecklingsprojekt. I \u00f6sterrike finns en biljett f\u00f6r 10 000 kr som g\u00e4ller p\u00e5 all kollektivtrafik i hela landet ett \u00e5r!<\/p>\n\n\n\n

Effektiveness of Nature Based Solutions for urban climate adaptation<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Reinder Brolsma, Floris Bougaard och Jeroen Kluck fr\u00e5n Amsterdams universitet ber\u00e4ttade om en sammanst\u00e4llning av ett mycket stort antal naturlika l\u00f6sningar i stadsmilj\u00f6 och deras resultat. Framf\u00f6r allt handlade det om dagvattenl\u00f6sningar. P\u00e5 hemsidan climatescan.org finns \u00f6ver 250 projekt dokumenterade i Holland och m\u00e5nga fler fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. Totalt 16 000 projekt och 10 000 bes\u00f6k varje m\u00e5nad. De pratade fr\u00e4mst om Bioswale, green roofs och raingardens. De ber\u00e4ttade \u00e4ven om climatecafe d\u00e4r engagerade tr\u00e4ffas f\u00f6r utv\u00e4rdering tillsammans. Med dagens hastighet har Holland n\u00e5tt 20% av naturliga dagvattenl\u00f6sningar \u00e5r 2050. Ett problem \u00e4r att tungmetaller samlas i regntr\u00e4dg\u00e5rdarna och beh\u00f6ver rensas med j\u00e4mna mellanrum (\u00f6versta centimetrarna r\u00e4cker).<\/p>\n\n\n\n

Med kront\u00e4ckning kan temperaturen s\u00e4nkas med 10-20 grader i staden. Alla ska ha en sval plats inom 300 meter. 30-40% av g\u00e5ngv\u00e4gar ska vara skuggade. Det verkar inte spela s\u00e5 stor roll hur t\u00e4t kront\u00e4ckningen \u00e4r utan \u00e4ven glesa kronor har stor effekt p\u00e5 marktemperaturen. \u00d6ppna gr\u00f6na gr\u00e4sytor har dock inte s\u00e5 stor effekt. \u00c4ven vattenytor har begr\u00e4nsad effekt vid v\u00e4rmeb\u00f6ljor. M\u00e4nniskans komfortemperatur ligger kring 21-22 grader i skuggan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5ndag den 23 september 2024 Sj\u00e4lva konferensen i Beatrix teater och konferensbyggnad varade i tv\u00e5 dagar den 24-25 september med […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":29876,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,67,61],"tags":[],"class_list":["post-29873","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fysisk-planering","category-klimat-och-miljo","category-stadsbyggnad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/29873","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29873"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/29873\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30101,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/29873\/revisions\/30101"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/29876"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29873"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=29873"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=29873"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}