{"id":28134,"date":"2023-06-30T10:35:00","date_gmt":"2023-06-30T08:35:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ekid.se\/?p=28134"},"modified":"2024-02-03T12:55:19","modified_gmt":"2024-02-03T10:55:19","slug":"bete-aret-runt-studieresa-till-danmark","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ekid.se\/?p=28134","title":{"rendered":"Bete \u00e5ret runt, studieresa till Danmark"},"content":{"rendered":"\n

Den 27-30 juni 2023 ordnade Martin Stoltze en studieresa till Danmark f\u00f6r att bes\u00f6ka n\u00e5gra av de mest intressanta naturv\u00e5rdsprojekten f\u00f6r att \u00e5terskapa en rik blomsterflora. Martin \u00e4r fr\u00e5n Danmark men har bott i Sk\u00e5ne i 20 \u00e5r och har guidat danska naturv\u00e5rdsintresserade i det sk\u00e5nska landskapet vid flera tillf\u00e4llen. Vi var 11 personer som anm\u00e4lt oss till resan och 10 kunde f\u00f6lja med. Deltagarna hade olika bakgrund med representanter fr\u00e5n l\u00e4nsstyrelsen i Sk\u00e5ne, Kronoberg, Lunds kommun, Sveriges botaniska f\u00f6rening, h\u00e4stspecialist, naturv\u00e5rdskonsult etc. Vi fick m\u00f6ta n\u00e5gra av de mest intressanta personerna i naturv\u00e5rdsdanmark f\u00f6r att diskutera framg\u00e5ngar och utmaningar. Det blev sex halvdagsbes\u00f6k p\u00e5 M\u00f6\u00f6n, Knudshoved, Allindelille Fredsskov, Skellerup-Lin\u00e5dalen, Molslaboratoriet och Syddjurs kommun.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bes\u00f6k p\u00e5 Knudshoved Udde.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tisdagen den 28 juni \u00e5kte en minibuss och en personbil fr\u00e5n Sk\u00e5ne till kalkbackarna H\u00f6vblege p\u00e5 syd\u00f6stra M\u00f6\u00f6n f\u00f6r att tillsammans med Naturstyrelsens Torben Hviid och kommunekolog Carsten Horup Bille vid Vordingsborg kommun f\u00e5r veta mer om genomf\u00f6rd restaurering och kommande restaurering av omr\u00e5det. H\u00e4r finns bland annat ett stort antal orkid\u00e9er med till exempel enda lokalen f\u00f6r stornyckel, samt enda lokalen f\u00f6r svartfl\u00e4ckig bl\u00e5vinge i Danmark. Omr\u00e5det betas idag av galloway boskap samt getter \u00e5ret om med l\u00e5gt betestryck under sommaren. Trots den torra v\u00e5ren och f\u00f6rsommaren fanns rikligt med blommande \u00f6rter. Arbetet har p\u00e5b\u00f6rjats med LIFE orchids som inneb\u00e4r att arealen blomsterrika betesmarker n\u00e4stan f\u00f6rdubblas till 300 hektar och knyter samman de tv\u00e5 k\u00e4rnomr\u00e5dena \u00f6ver privat mark som varit skogsplanterad eller \u00e5kermark.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
De sydv\u00e4nda betade kalkbackarna vid H\u00f6vblege M\u00f6\u00f6n i \u00f6stra Danmark.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
\u00c5kermark som omf\u00f6rts till torra betesmarker och skogsbrynet som ska bli betesmark \u00e4nda bort till havet och masten som kan skymtas i bakgrunden.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Avverkad barrskog som ska bli betade torr\u00e4ngar.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vi fortsatte sedan till betesmarkerna norr om M\u00f6\u00f6ns klint vid Judelejet. H\u00e4r var betestrycket p\u00e5 de gamla \u00e5kermarkerna och i dals\u00e4nkorna h\u00e5rt i torkan medan backarna och avh\u00e4gnade partier hade en blomsterrik flora. Bland annat bes\u00f6kte vi sl\u00e5tter\u00e4ngen med salepsrot och s\u00e5g b\u00e5de vit- och r\u00f6d skogslilja, n\u00e4strot och fl\u00e4ckblomster. De enorma flerstammiga bokarna p\u00e5 sluttningarna imponerade liksom kalkbranterna mot havet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Ny f\u00e5lla och v\u00e4derskydd f\u00f6r djuren som g\u00e5r ute \u00e5ret om.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Salepsrot i inh\u00e4gnad sl\u00e5tter\u00e4ng.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Enorma flerstammiga bokar i Jydelejet.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
M\u00f6ns kalkklippor.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Efter att ha \u00f6vernattat p\u00e5 Pension Elmeh\u00f6j fortsatte vi p\u00e5 onsdag morgon till Knudshoved Odde d\u00e4r kommunekologen Carsten Horup Bille m\u00f6tte upp igen tillsammans med Peer Ravn som \u00e4r naturv\u00e5rdskonsult men \u00e4ven driver djurh\u00e5llning med 1500 Galloway n\u00f6tkreatur och Exmoor ponnies p\u00e5 \u00e5retruntbete \u00f6ver 3500 hektar! Den l\u00e5ngsmala \u00f6n str\u00e4cker sig i \u00f6st-v\u00e4stlig riktning och \u00e4gs av godset intill. Den yttre halvan av halv\u00f6n har bevarat en enast\u00e5ende biologisk m\u00e5ngfald med flertalet s\u00e4llsynta groddjur, blomsterprakt och rik insektsfauna. I LIFE-projektet Clima Bombina har den inre delen av halv\u00f6n restaurerats fr\u00e5n \u00e5kermark till blomsterrika betesmarker p\u00e5 bara tre \u00e5r! 9 ton fr\u00f6n har samlats in fr\u00e5n artrika strand\u00e4ngar maskinellt och f\u00f6r hand och sedan spritts ut p\u00e5 \u00e5krarna under tre s\u00e4songer. Marken pl\u00f6jdes f\u00f6rsta \u00e5ret och sedan harvades 7-9 g\u00e5nger innan \u00e4ngsfr\u00f6na spreds p\u00e5 h\u00f6sten. Dessutom har ett stort antal nya v\u00e5tmarker anlagts p\u00e5 de h\u00f6gre markerna i \u00f6stra delen d\u00e4r klockgrodan med flera kan \u00f6verleva \u00e4ven om havets niv\u00e5 stiger.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Exmoor ponnies p\u00e5 restaurerad betesmark intill nyanlagd v\u00e5tmark.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Den smala landtungan mellan v\u00e4stra och \u00f6stra Knudshoved.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Enorm lind p\u00e5 Knudshoved.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Klintbranter med rik flora och fauna l\u00e4ngs sydkusten. Bilden \u00e4r tagen l\u00e4ngst ut p\u00e5 Knudshoved Odde.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 eftermiddagen bes\u00f6kte vi Allindelille Fredsskov som v\u00e4xer p\u00e5 ett kalkstensblock mitt p\u00e5 Sj\u00e4lland d\u00e4r en artrik flora har utvecklats under \u00e5rhundradena. Omr\u00e5det var k\u00e4nt bland botaniker redan f\u00f6r 100 \u00e5r sedan men till\u00e4ts v\u00e4xa igen allt mer till skogsmark. Universitetet \u00e4gde omr\u00e5det till 1990-talet d\u00e5 Naturfredningsforeningens Naturv\u00e5rdsfond tog \u00f6ver ansvaret. Ideella krafter har r\u00f6jt i de kvarvarande sm\u00e5 gl\u00e4ntorna och inf\u00f6rt sl\u00e5tter f\u00f6r att bevara den rika floran. Bland annat finns h\u00e4r flugblomster som var nere i 10 exemplar \u00e5r 2010 men har \u00f6kat till flera hundra idag. Naturv\u00e5rdsfonden b\u00f6rjade sedan ut\u00f6ka sl\u00e5tterytorna och r\u00f6ja skogen f\u00f6r att f\u00e5 fram en halv\u00f6ppen milj\u00f6 p\u00e5 de platser som \u00e4ldre kartor visade hade varit \u00f6ppna. Idag finns 3 f\u00e5llor med \u00e5retruntbete av tv\u00e5 Galloway och tv\u00e5 Exmoor ponnies som h\u00e5ller omr\u00e5det \u00f6ppet och genom vinterbetet har floran \u00e5terh\u00e4mtat sig m\u00e4rkbart. Fr\u00e4mst \u00e4r det betet tidig v\u00e5r som tar bort f\u00f6rna och ger m\u00f6jlighet f\u00f6r konkurrenssvaga arter att v\u00e4xa och etablera sig. Omr\u00e5den d\u00e4r sl\u00e5tter bedrivits kontinuerligt i 10 \u00e5r har inte f\u00e5tt samma positiva utveckling och vinterbetet \u00e4r betydligt mindre arbetsintensivt. Vi blev guidade av Jimmy Lassen fr\u00e5n Naturv\u00e5rdsfonden och Hans Henrik Bruun vid K\u00f6penhamns universitet och som varit verksam vid Lunds och Stockholms universitet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Restaurerad hagmark i tidigare l\u00f6vskog med \u00e5retruntbete.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Inh\u00e4gnad sl\u00e5tter\u00e4ng med flugblomster.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Den \u00e4ldsta och artrikaste sl\u00e5tter\u00e4ngen.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Stor \u00f6gontr\u00f6st.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Efter bes\u00f6ket i Allindelille Fredsskov \u00e5kte vi till Sj\u00e4llands Udde och tog f\u00e4rjan \u00f6ver till \u00c5rhus f\u00f6r att \u00f6vernatta i Gjern p\u00e5 B&B. Tordsdag morgon den 29 juni \u00e5kte vi en kort str\u00e4cka till Skellerup-Lin\u00e5dalen d\u00e4r Peder B\u00f6gh St\u00f6rup m\u00f6tte oss och guidade under f\u00f6rmiddagen. N\u00e4r hans far som brukat g\u00e5rden gick i pension beh\u00f6ll familjen 27 hektar \u00e5kermark och omvandlade dessa till \u00e5retruntbete med islandsh\u00e4star f\u00f6r 20 \u00e5r sedan. Den snabba kolloniseringen av blomsterrika gr\u00e4smarker har varit imponerande och inspirerat m\u00e5nga andra naturv\u00e5rdsprojekt i Danmark. Idag h\u00e5ller Peder p\u00e5 att utvidga betesomr\u00e5det p\u00e5 granng\u00e5rdarnas marker till den dubbla arealen. I omr\u00e5det fanns sm\u00e5 naturbetesrester som varit k\u00e4lla till spridning av m\u00e5nga arter. Mest imponerande var frisk\u00e4ngarna i dalg\u00e5ngen som redan har 1000-tals orkideer och en mycket varierad flora som p\u00e5minner om marker med l\u00e5ng kontinuitet. Islandsh\u00e4starna trivs med det magra betet p\u00e5 vintern och har en mycket positiv p\u00e5verkan p\u00e5 floran. I de sandiga markerna finns flera sandblottor, bland annat p\u00e5 markv\u00e4gar, d\u00e4r en rad s\u00e4llsynta bin har boplatser.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Utsikt \u00f6ver Lind\u00e5dalen fr\u00e5n betesmark med kontinuitet p\u00e5 grannfastighet.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Naturv\u00e5rdarna i Skellerup.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Sandig betesmark med gr\u00e4vd damm d\u00e4r det f\u00f6r 5 \u00e5r sedan var \u00e5kermark.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 eftermiddagen fortsatte f\u00e4rden till Molslaboratoriet i nationalparken Molsbjergen. H\u00e4r fick \u00c5rhus naturhistoriska museum en donation p\u00e5 130 hektar p\u00e5 1940-talet som utvecklats till en viktig f\u00e4ltstation f\u00f6r universitetet. Vi tas emot av Morten D D Hansen som \u00e4r biolog och museumsinspekt\u00f6r och k\u00e4nd fr\u00e5n radio och TV samt Rasmus Erjn\u00e4s som \u00e4r seniorforskare vid \u00c5rhus Universitet. De tar oss med p\u00e5 en vandring \u00f6ver omr\u00e5det och ber\u00e4ttar om naturens utveckling efter att de inf\u00f6rde rewilding \u00e5r 2016. D\u00e5 startade de med Galloway n\u00f6tboskap och exmoor ponnies ca 25 stycken som skulle f\u00e5 beta \u00e5ret runt p\u00e5 120 hektar och sk\u00f6ta sig i stort sett sj\u00e4lva. Djuren \u00f6kade till 60 stycken \u00e5r 2018 d\u00e5 det var v\u00e4ldigt torrt men trots detta klarade sig alla \u00f6ver vintern. 2019 var de 80 stycken men det blev f\u00f6r m\u00e5nga och idag h\u00e5ller de cirka 40 djur i omr\u00e5det. H\u00e4starna har format 3 flockar med varsin hingst som ledare och \u00f6vriga hingstar i ungkarsgrupp. Det uppst\u00e5r en del kamp mellan hingstarna. Omr\u00e5det har haft stora problem med harris som dominerar stora arealer p\u00e5 de sandiga backarna. \u00c5retruntbetet har dock glesat ut harriset och begr\u00e4nsat f\u00f6ryngringen dramatiskt. I ett best\u00e5nd s\u00e5g vi korskovall inne i harriset som erbjuder ganska mycket bete d\u00e5 det \u00e4r utglesat. I omr\u00e5det finns 22 referensytor med fyra parceller, en oh\u00e4vdad, en med sommarbete, en med sl\u00e5tter och efterbete och en med vinterbete. Redan efter sju \u00e5r \u00e4r det tydligt att vinterbete eller \u00e5retruntbete ger b\u00e4st resultat f\u00f6r floran. En viktig anledning \u00e4r avbetningen i februari-april men ocks\u00e5 att det antal som klarar denna period g\u00f6r att betet blir extensivt under sommaren. H\u00e4r som i tidigare omr\u00e5den ligger betestrycket kring 0,3 djurenheter per hektar. Framf\u00f6r allt h\u00e4r har det blivit stora konflikter med djurr\u00e4ttsaktivister som anser att det \u00e4r djurpl\u00e5geri att h\u00e5lla djuren ute vintertid. De klipper s\u00f6nder staket och matar djuren med h\u00f6 och gr\u00f6nsaker. Alla som vi pratat med menar att djuren m\u00e5r minst lika bra i det fria som med matning inomhus med kraftfoder och h\u00f6. Flera djurh\u00e5llare har blivit d\u00f6dshotade och universitetet har st\u00e4mt aktivister f\u00f6r att skadat forskning motsvarande tv\u00e5 miljoner kronor genom matning. Forskarna g\u00f6r DNA prov p\u00e5 h\u00e4stspillningen f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 hur kosten ser ut \u00f6ver \u00e5ret och d\u00e5 blir matningen ett sabotage. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Molslaboratoriet.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Molslaboratoriet.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Korskovall i harrisskog.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Referensyta med fyra inh\u00e4gnader p\u00e5 frisk till fuktig mark i s\u00f6dra delen av omr\u00e5det.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Karta \u00f6ver Molslaboratoriet som ligger mitt i nationalparken Molsbjergen.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 kv\u00e4llen kom kommunekologen fr\u00e5n Syddjurs kommun Lars Dyhrberg Bruun och ber\u00e4ttade om ett projekt med restaurering av ett 30-tal mindre betesmarker med \u00e5retruntbete. Kommunen erbj\u00f6d f\u00f6rst en \u00e4gare till islandsh\u00e4star gratis bete och nysatta st\u00e4ngsel och vattentillg\u00e5ng och hon flyttade djuren mellan fem olika betesmarker. Det visade sig vara f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r b\u00e5da och fler djurh\u00e5llare h\u00f6rde av sig och blev del av projektet. Huvuddelen av omr\u00e5dena \u00e4r mellan 1-5 hektar med n\u00e5got upp mot 12 hektar. Resultatet har blivit mycket bra med en snabb \u00e5terkomst av \u00f6rtrik flora d\u00e4r det tidigare varit ganska trivial knylhavrevegetation med intensivt f\u00e5r eller n\u00f6tbete sommartid. Ett par omr\u00e5den betas idag \u00e4ven med getter men n\u00f6tboskap \u00e4r sv\u00e5rare vintertid. Vi \u00f6vernattade p\u00e5 Ebeltoft Park B&B f\u00f6r att n\u00e4sta morgon den 30 juni ge oss ut med Lars och titta p\u00e5 sex olika betesmarker. N\u00e4stan alla dessa var torra sandiga marker som ing\u00e5r i en mosaik av torra gr\u00e4smarker i landskapet d\u00e4r en hel del \u00e4r oh\u00e4vdade eller sl\u00e5s mekaniskt kring t\u00e4torten. Vinterbetet ger snabbt resultat med minskad f\u00f6rna och etablering samt expansionsm\u00f6jligheter f\u00f6r ljuskr\u00e4vande arter.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
H\u00f6g backe med gravkulle p\u00e5 cirka 5 hektar.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Betesmark p\u00e5 cirka 2 hektar d\u00e4r harris nyss har bek\u00e4mpats genom att dras upp med r\u00f6tterna.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Skillnad mellan vinterbete och oh\u00e4vd d\u00e4r knylhavren brer ut sig och skuggar \u00f6vrig vegetation.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Bete med getter p\u00e5 strand\u00e4ngar vid f\u00e4rjel\u00e4get i Ebeltoft.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
K\u00e4rrknipprot.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Mycket n\u00f6jda efter fyra intensiva dagar begav vi oss sedan mot Sverige via f\u00e4rjan till Sj\u00e4llands udde och \u00f6resundsbron. Vi fick m\u00f6jlighet att bes\u00f6ka n\u00e5gra av Danmarks mest k\u00e4nda naturomr\u00e5den, tr\u00e4ffa pionj\u00e4rer inom naturv\u00e5rden och se de \u00f6vertygande resultaten av vinterbete. Vi hade enormt givande diskussioner tillsammans i gruppen och med v\u00e5ra v\u00e4rdar och blev mycket inspirerade av att prova v\u00e5ra kunskaper i det Svenska landskapet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den 27-30 juni 2023 ordnade Martin Stoltze en studieresa till Danmark f\u00f6r att bes\u00f6ka n\u00e5gra av de mest intressanta naturv\u00e5rdsprojekten […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":28135,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7,5],"tags":[],"class_list":["post-28134","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-europas-natur","category-resor"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28134","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28134"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28134\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28175,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28134\/revisions\/28175"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/28135"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28134"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=28134"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=28134"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}