Det är fascinerande att läsa Georg Borgströms bok från 1964 och inse hur aktuell hans analyser av de planetära gränserna är. Georg var livsmedelsingenjör och verksam i USA som professor vid universitetet i Michigan. Hans mest uppmärksammade bok är ”mat för miljarder” som kom ut 1962 och även den handlade om befolkningsökningen och livsmedelsförsörjningen. Han såg att ökningen av livsmedelsproduktionen inte gick lika snabbt som befolkningsökningen samtidigt som allt mer resurser koncentrerades till den rikaste 5:de delen av befolkningen. Bara att förse dåtidens hungrande skulle kräva alla resurser som fanns tillgängliga i ökningen av livsmedel. Han återger med stor övertygelse de geologiska och klimatrelaterade begränsningarna som finns på jorden för ökad uttag av biomassa. Han inser också att öka mekanisering och konstgödselframställning kräver stora mängder fossila bränslen som kommer att påverka klimatet i framtiden. Vid denna tid fanns drygt 3 miljarder invånare på jorden och det var fördubblingen fram till millenieskiftet som var alarmerande. Idag är vi 8 miljarder människor på jorden med betydligt större kalori och proteinintag per invånare än på 1960-talet. Hur är detta möjligt och hade Borgström fel i sina varningar. Förklaringen får främst ges till det ökande användandet av fossila bränslen och konstgödsel samt bevattning med fossila vattenreservoarer och ökad försaltning och erosion av jordbruksmark. Med andra ord vi har använt delar av kapitalet för att för att försörja populationen med mindre ränta att använda i framtiden. Precis som Borgström argumenterar så kan jorden försörja 10 miljarder människor om de äter som genomsnittet gör i det globala syd samt bor på landsbygden och i mindre samhällen. Men vår livsstil och en fortsatt urbanisering är mycket svår att hantera för jordens biom. Boken beställde jag på bokbörsen sommaren 2024 och läste ut i mitten av augusti. Det blir betyg 4 för en föregångare i hållbarhetsarbetet.
