{"id":10780,"date":"2013-03-26T05:02:35","date_gmt":"2013-03-26T03:02:35","guid":{"rendered":"http:\/\/ekid.se\/?p=10780"},"modified":"2016-09-11T12:15:54","modified_gmt":"2016-09-11T10:15:54","slug":"wild-bird-society-of-japan-wbsj","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ekid.se\/?p=10780","title":{"rendered":"Wild Bird Society of Japan (WBSJ)"},"content":{"rendered":"

\"26032013-IMG_1942\"<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r en str\u00e5lande v\u00e5rdag med k\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4den i full blom n\u00e4r jag g\u00e5r fr\u00e5n stationen i Meguro till m\u00f6tesplatsen med fru Furukawa fr\u00e5n Wild Bird Society of Japan. Fru Furukawa \u00e4r pension\u00e4r men jobbar tv\u00e5 dagar i veckan som volent\u00e4r hos organisationen och har lovat att hj\u00e4lpa mig att \u00f6vers\u00e4tta mellan engelska och japanska. Hon leder en grupp av ca 40 volent\u00e4rer som framf\u00f6r allt \u00f6vers\u00e4tter f\u00f6reningens publikationer och hemsida till olika spr\u00e5k. Ganska m\u00e5nga japaner f\u00f6rst\u00e5r en hel del engelska men de v\u00e5gar inte prata. Skriven engelska fungerar dock mycket b\u00e4ttre.<\/p>\n

Fru Furukawa \u00e4r en mycket aktiv pension\u00e4r och har en rad andra engagemang f\u00f6rutom f\u00f6r WBSJ. Hon beskriver kort organisationen medan vi promenerar till deras kansli i Nishi-gotanda. Organisationen bildades redan 1934 och har idag 40\u00a0000 medlemmar \u00f6ver hela Japan i 90 lokala grupper. Kansliet finns i Tokyo och har ca 80 anst\u00e4llda. Dessutom finns ett 40 tal guider och f\u00f6rvaltare som arbetar ute i det 10-tal f\u00e5gelskyddsomr\u00e5den som f\u00f6reningen sk\u00f6ter. F\u00f6reningens m\u00e5l\u00a0 \u00e4r att skydda f\u00e5glar och deras livsmilj\u00f6er, uppmuntra folk till f\u00e5gelsk\u00e5dning och genomf\u00f6ra forskning om f\u00e5glarnas status och habitat.<\/p>\n

Vi anl\u00e4der till kontoret som \u00e4r bel\u00e4get p\u00e5 tv\u00e5 v\u00e5ningar i en h\u00f6g kontorsbyggnad. Jag har blivit lovad att tr\u00e4ffa chefen f\u00f6r naturv\u00e5rdsavdelningen Yutaka Yamamoto f\u00f6r en intervju och f\u00f6rtydligade att vi inte beh\u00f6ver ta upp tid f\u00f6r de h\u00f6gre cheferna vid mitt bes\u00f6k. Men Japan \u00e4r ett mycket formellt och hiarkiskt samh\u00e4lle och b\u00e5de direkt\u00f6ren Hitoshi Sato och styrelseledamoten Toshikazu Iizuka kommer och \u00e4r med delar av m\u00f6tet. Den traditionella proceduren med \u00f6verl\u00e4mnande av visitkort sker varje g\u00e5ng man m\u00f6ter en ny person och jag \u00e4r inte riktigt van och fumlar ordentligt med mina visitkort. Japaner \u00e4r s\u00e5 vana vid \u00f6verl\u00e4mnandet att det verkar som om de f\u00e5ngar kortet i luften och pl\u00f6tsligt h\u00e5ller det artigt i b\u00e5da h\u00e4nderna framf\u00f6r sig.<\/p>\n

\"26032013-IMG_1955\"<\/a><\/p>\n

Vi s\u00e4tter oss ner i konferensrummet och introducerar varandra. Herr Iizuka visar ett exemplar av deras m\u00e5nadsmagasin d\u00e4r Lars Jonsson har gjort det vackra omslaget och finns presenterad. Lars har bes\u00f6kt Japan m\u00e5nga g\u00e5nger och s\u00e4rskilt nord\u00f6n Hokkaido. Iizuka ber\u00e4ttar ocks\u00e5 om kansliets organisation som \u00e4r uppdelad p\u00e5 sex avdelningar; insamling, naturv\u00e5rd, projekt p\u00e5 Hokkaido, f\u00f6rvaltning och guidning av f\u00e5gelskyddsomr\u00e5den, utbildning och f\u00f6rs\u00e4ljning samt administration och ledning. Den totala oms\u00e4ttningen i f\u00f6reningen \u00e4r hela 1 miljard yen som motsvarar ca 80 miljoner kronor. 20% av int\u00e4kterna kommer fr\u00e5n de 40\u00a0000 medlemmarna, ca 50% i ers\u00e4ttning fr\u00e5n stat och regioner f\u00f6r arbete som f\u00f6reningen utf\u00f6r och resten fr\u00e5n donationer och de ca 10\u00a0000 supporters som st\u00f6djer f\u00f6reningen. Att bli medlem i f\u00f6reningen kostar 5000 yen (ca 410 SEK). Antalet medlemmar \u00e4r sjunkande beroende p\u00e5 d\u00e5lig ekonomi, bland annat som ett resultat av jordb\u00e4vningen 2011 med efterf\u00f6ljande tsunami och k\u00e4rnkraftsolycka i Fukushima. Donationerna \u00f6kar dock n\u00e5got vilket kompenserar f\u00f6r minskade medlemsint\u00e4kter.<\/p>\n

F\u00f6reningen arbetar med flera stora projekt just nu b\u00e5de f\u00f6r att skydda s\u00e4llsynta arter och f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma mer vanliga arter. Ladusvalan \u00e4r en uppskattad f\u00e5gel i Japan men h\u00e5ller tyv\u00e4r p\u00e5 att minska. WBSJ har startat en kampanj f\u00f6r att f\u00e5 m\u00e4nniskor att rapportera in uppgifter om ladusvalor och h\u00e4ckningar samt att hj\u00e4lpa till med nya boplatser och st\u00f6dja arbetet f\u00f6r att hj\u00e4lpa artens framtid. En stor dagstidning skrev om deras projekt och resulterade i \u00f6ver 8000 inrapporterade ladusvalebon. Ett annat projekt \u00e4r att bevara japanese murrelet (Synthlibotamphus wumizusume) som \u00e4r endemisk f\u00f6r Japan och endast har ca 5000 individer kvar. Man vet ganska lite om arten och en del av arbetet best\u00e5r av forskning f\u00f6r att \u00f6ka kunskapen. Man f\u00f6rs\u00f6ker ocks\u00e5 minska hoten fr\u00e5n predatorer som r\u00e5ttor och djungelkr\u00e5kor samt st\u00f6rning fr\u00e5n fisket p\u00e5 sm\u00e5\u00f6ar d\u00e4r arten h\u00e4ckar. F\u00f6reningen har flera projekt p\u00e5 nord\u00f6n Hokkaido d\u00e4r de ocks\u00e5 \u00e4ger en del mark. I byn Tsurui har de en utfodringsstation f\u00f6r den japanska tranan (grus japonensis<\/i>) med tillh\u00f6rande forskningsstation. Tranorna finns framf\u00f6r allt i angr\u00e4nsande Kushiro v\u00e5tmarksomr\u00e5de som \u00e4r nationalpark och har \u00f6kat fr\u00e5n ca 100 f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan till \u00f6ver 1000 idag. Det var intressant att h\u00f6ra att de vill minska p\u00e5 utfodringen vintertid f\u00f6r att tranorna skall bli b\u00e4ttre p\u00e5 att s\u00f6ka f\u00f6da sj\u00e4lva. Utfodringsplatserna \u00e4r dock mycket popul\u00e4ra platser f\u00f6r bes\u00f6kare och fotografer och det blir inte helt l\u00e4tt att begr\u00e4nsa deras m\u00f6jlighet att komma n\u00e4ra f\u00e5glarna och d\u00e4rmed p\u00e5verka den lokal turismen i omr\u00e5det. F\u00f6reningen har ocks\u00e5 k\u00f6pt in en del skogsomr\u00e5den f\u00f6r att hj\u00e4lpa Blakistons fiskuv (Ketupa blakistoni<\/i>) som bara finns kvar i ca 50 par p\u00e5 Hokkaido. De f\u00f6rs\u00f6ker att starta ett holkprojekt f\u00f6r att hj\u00e4lpa arten men har \u00e4nnu inga funderingar p\u00e5 uppf\u00f6dning. Jag tipsar om projekt Berguv i Sverige och de framg\u00e5ngar som man haft h\u00e4r. Man f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ven att plantera nya tr\u00e4d f\u00f6r att skapa framtida milj\u00f6er samt utfodrar med fisk i speciella dammar vintertid f\u00f6r att \u00f6ka \u00f6verlevnaden. Ett stort problem f\u00f6r uvarna \u00e4r h\u00f6gsp\u00e4nningsledningar och f\u00f6reningen har satt upp avv\u00e4jningsmark\u00f6rer p\u00e5 flera viktiga platser.<\/p>\n

F\u00f6reningen \u00e4r aktiva i Birdlife international och har i Japan valt ut 167 viktiga f\u00e5gelomr\u00e5den som man vill bevara f\u00f6r framtiden. Endast tv\u00e5 av dessa \u00e4r idag helt skyddade, 71 delvis skyddade, 39 har bristande skydd och 55 saknar helt skydd. Det finns med andra ord mycket kvar f\u00f6r f\u00f6reningen och andra japanska naturv\u00e5rdsorganisationer att g\u00f6ra. F\u00f6rutom WBSJ finns tv\u00e5 andra st\u00f6rre f\u00f6reningar som arbetar med f\u00e5gelskydd, n\u00e4mligen Yamashina Institute for Ornithology och WWF. WWF \u00e4r den japanska delen av den v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande organisationen V\u00e4rldsnaturfonden. Yamashina sysslar fr\u00e4mst med ringm\u00e4rkning och f\u00e4rgm\u00e4rkning av f\u00e5glar och forskning kring flyttning och ekologi. De arbetar ocks\u00e5 med flera bevarandeprojekt bland annat f\u00f6r Okinawarallen (Rallus okinawae) och white tailed albatross (Phoebastria albatrus<\/i>).<\/p>\n

Jag fr\u00e5gar Yamamoto vilka som \u00e4r de st\u00f6rsa hoten mot f\u00e5gellivet i Japan idag och han funderar en stund innan han och Sato beskriver fyra huvudsakliga problem; 1) Habitatf\u00f6rlusten som var st\u00f6rre f\u00f6rr men har minskat p\u00e5 grund av f\u00f6rs\u00e4mrad nationell ekonomi, 2) Fr\u00e4mmande arter och det hot de utg\u00f6r f\u00f6r den inhemska faunana och floran, 3) f\u00f6roreningar av olika slag samt 4) utarmningen av kulturlandskapet. Det finns uppgifter om att s\u00e5 mycket som 50% av arterna p\u00e5 den nationella r\u00f6dlistan finns i de traditionella kulturpr\u00e4glade milj\u00f6erna i \u00f6verg\u00e5ngen mellan risodlingar och skogsmark. N\u00e4r man reser genom det japanska landskapet blir man f\u00f6rskr\u00e4ckt \u00f6ver hur omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar som skett genom enorma stadsbildningar, motorv\u00e4gar, j\u00e4rnv\u00e4gar och enorma kuststr\u00e4ckor och vattendrag kl\u00e4dda i betong och cement f\u00f6r att hindra erosion och naturkatastrofer. Den stora ekonomiska utvecklingen under 1950- till 1980-talen f\u00f6r\u00e4ndrade landskapet och det \u00e4r f\u00f6rst nu man f\u00e5r en tydlig bild av effekterna.<\/p>\n

Min sista fr\u00e5ga \u00e4r om de tycker att lagstiftningen \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r naturv\u00e5rdsarbetet i Japan. Sato svarar att lagstiftningen t\u00e4cker in st\u00f6rre projekt men det saknas reglering f\u00f6r regionala och lokala projekt som har stor p\u00e5verkan p\u00e5 naturen. H\u00e4r \u00e4r det viktigt med allm\u00e4nhetens medvetande och intresser f\u00f6r naturv\u00e5rdsfr\u00e5gor. M\u00e5nga lokala grupper startas f\u00f6r att protestera mot stora ingrepp i naturmilj\u00f6n och flera av de st\u00f6rre naturv\u00e5rdsorganisationerna har bildats p\u00e5 detta s\u00e4tt. Mycket av inspirationen till naturv\u00e5rdsarbetet i Japan har kommit fr\u00e5n Europa och USA men idag b\u00f6rjar de mer och mer hitta sina egna inspirationer och har kommit l\u00e5ngt i sitt arbete. Det finns en hel del sp\u00e4nnande erfarenheter att h\u00e4mta fr\u00e5n Japan.<\/p>\n

\"26032013-IMG_1959\"<\/a>Vi avslutar med en rundvandring p\u00e5 kontoret och jag f\u00e5r tr\u00e4ffa medarbetare p\u00e5 de olika avdelningarna. Det blir en ansenlig h\u00f6g med visitkort och mina tog slut redan i b\u00f6rjan av dagen. Jag \u00e4r s\u00e4rskilt imponerad av deras pedagogiska arbete och de m\u00e5nga publikationer de tagit fram. Jag fick ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att prata med Seiji Hayama som arbetar med Blakistons fiskuv samt Tatsuya Ura som h\u00e5ller p\u00e5 med vindkraftverk och risker f\u00f6r f\u00e5gellivet. Han gav mig flera exempel p\u00e5 artiklar fr\u00e5n USA och Europa med erfarenheter fr\u00e5n olika platser. Vi bes\u00f6kte ocks\u00e5 shopen som hade ett mycket stort utbud av varor att k\u00f6pa direkt eller via postorder. Jag blir alltid s\u00e5 imponerad av hur v\u00e4lutrustade japanska f\u00e5gelsk\u00e5dare \u00e4r med b\u00e5de kl\u00e4dsel och hj\u00e4lpmedel i senaste mode. S\u00e5 \u00e4r det generellt med japaner att de g\u00e5r verkligen in f\u00f6r sina uppgifter och intressen med 100%.<\/p>\n

Jag tackar mina v\u00e4rdar under n\u00e4rmare 3 timmar och beger mig hemm\u00e5t i storstadsdjungeln.<\/p>\n

Per Blomberg<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r en str\u00e5lande v\u00e5rdag med k\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4den i full blom n\u00e4r jag g\u00e5r fr\u00e5n stationen i Meguro till m\u00f6tesplatsen med […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":10782,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[48],"tags":[],"class_list":["post-10780","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-naturvard-japan"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/10780","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10780"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/10780\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15706,"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/10780\/revisions\/15706"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/10782"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10780"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=10780"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ekid.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=10780"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}