Ogasawara är en ögrupp som ligger isolerat ute i Stilla havet 100 mil söder om Tokyo. Ögruppen är egentligen en del av en lång kedja öar längs den Filipiska kontinentalplattan. Ogasawara består av 30 öar varav två är bebodda, Chichijima med ca 2000 invånare, och Hahajima med ca 500 invånare. Eftersom ögruppen bildades för över 40 miljoner år sedan och ligger så avlägset har här utvecklats ett unikt växt och djurliv med många endemiska arter. Bland växterna är det över 50% (240 arter) och bland landsnäckor hela 95% (100 arter). Havet är också artrikt med hela 795 fiskarter och 228 korallarter. På grund av den unika naturen har ögruppen förklarats som nationalpark och världsarv.
Det är dock inte helt lätt att ta sig hit eftersom flygförbindelser saknas och båtresan som endast går en gång i veckan tar 25 timmar. Det kommer därför aldrig mer än 1000 besökare till öarna varje vecka. Turistinfrastrukturen är väl utvecklad på ett småskaligt sätt med många pensionat och guideföretag. De erbjuder dykning, snorkling, fiske, vandringar och nattexkursioner. Öarna har också ett stort antal minnesmärken efter andra världskriget. Mellan 1945 och 1968 var öarna ockuperade av USA. De första invånarna bosatte sig inte förrän i början av 1800-talet. Miljöpåverkan består främst i de införda arter som skadar ekosystemen. Här finns vilda getter som förändrar vegetationen, råttor, katter och ödlor som äter av de sällsynta endemiska arterna. Naturvårdsåtgärderna består därför främst i att försöka bli av med de invassiva arterna och hindra nya från att komma hit.
Jag åkte hit i slutet av november 2013 och stannade i tre dygn. Totalt blir det fem dygn med båtresorna. Det var fortfarande behagligt med 20 grader i luften dygnet runt och ungefär lika varmt i vattnet. Vintertid kan temperaturen sjunka till ca 17 grader och sommartid går den upp till ca 25 grader men sällan mycket mer. För valskådning är det våren och sommaren som är bäst. Under tidig höst kommer många tyfoner vilket jag ville undvika och därför väntade till slutet av hösten.